1 av 2
2 av 2
Biblioteken brottas med e-böckernas stigande popularitet. Foto: Scanpix.
reportage | litteratur

Alla vill ha e-böcker, men vem ska betala?

Det är förlagen som bestämmer vilka titlar som ska finnas tillgängliga
3:43 min

E-böcker blir allt mer populära. Hos nätboksjätten Amazon gick försäljningen av e-böcker om försäljningen av pappersböcker förra månaden, och hos de svenska biblioteken ökar också efterfrågan. Men e-böckerna är för dyra, menar biblioteken, och att de själva inte kan välja vilka titlar som ska köpas in ställer till problem.

För en månad sedan kom nätboksjätten Amazon med siffror som visar att deras tusen mest populära böcker hade sålt i fler exemplar som e-boktitlar än som pappersböcker under oktober månad, och de tio mest populära titlarna sålde mer än dubbelt så bra som e-böcker. Och på bibliotek runt om i landet brottas man nu med att få digitala filer att vara ett likvärdigt alternativ till de vanliga pappersböckerna. Men än så länge är e-böckerna för få, för dyra och för krångliga, det menar Mikael Petrén som är enhetschef för virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek. Och dessutom har bibliotekarierna inte rätt att själva välja vilka titlar man får beställa in från e-boksleverantören Elib.

– Av det utbud som Elib har, får vi tillgång till tre fjärdedelar av e-böckerna och ungefär hälften av ljudböckerna. Och vilka titlar som det gäller, det styr inte vi över, utan det är förlagen som bestämmer vilka titlar som ska finnas tillgängliga för utlåning vid folkbiblioteken. Och sedan är det dessutom så att man vid jämna mellanrum drar in titlar. Så du kan hamna i det läget att du lånar en e-bok, du läser den och när det sedan är dags att låna om den så finns den inte längre, säger Mikael Petrén.

Dessutom är filerna för dyra, varje e-bok som lånas ut kostar nämligen biblioteket 18-20 kronor, vilket inte är fallet med vanliga böcker som betalas med en engångssumma. Och Mikael Petrén tror inte att systemet kommer hålla länge till.

– Någonstans går ju smärtgränsen och vi ser ju att ute i kommunerna i Sverige har man infört olika begränsningar och spärrar för låntagarna. Och jag tycker att det är jätteolyckligt, för om man når framgång och kan sprida medier på ett bra sätt, om man då slår till spärrar och begränsar åtkomsten så är det väldigt olyckligt.

Kristina Ahlinder är vd för Svenska Förläggareföreningen och hon menar att även om förlagen vill att det ska finnas e-böcker på biblioteken så ser hon risken att biblioteken kan bli ett hot för den kommersiella marknaden. Dessutom är hon oroad över att e-böcker från biblioteken läcker till fildelningssajter.

– Dels är det det, att alla digitala bokfiler hamnar på illegala fildelningssajter. Sedan är det också en annan sak, nämligen att digitala böcker ska ha 25 procent moms medan alla andra böcker ska ha sex procent moms, säger Kristina Ahlinder.

Men Mikael Petrén tror inte att biblioteken riskerar att konkurrera ut marknaden för e-böcker.

– Dels jobbar vi med lässtimulerande åtgärder. Dels finns det ett stort digitalt utanförskap i Sverige. Men om vi jobbar med digital delaktighet och ser till att så många som möjligt får tillgång till att kunna lära sig tillräckligt mycket och får tillgång till den här typen utav tjänster, så tror jag att det breddar den kundbas som kommer att finnas för förlagen att sälja de här medierna till också, säger han.

En knäckfråga för biblioteken är hur e-böckerna ska finansieras. För om alla bokutlån som Stockholms stadsbibliotek gör skulle vara e-lån, istället för analoga, skulle det kosta biblioteket tre gånger mer än den mediebudget som man har idag, alltså cirka 63 miljoner kronor mot nuvarande 21 miljoner. Johan Greiff är vd på E-lib som tillhanda håller e-böckerna.

– Själva modellen är att man betalar per lån, och priset för det sattes när vi arbetade fram systemet med både biblioteken och förlagen. Bakgrunden till det är att man vill ha en så låg startavgift som möjligt och att biblioteken bara skulle betala för det man lånade ut.

Johan Greiff är medveten om att både förlag och bibliotek gärna vill ändra affärsmodellen och han ställer sig positiv till alternativa modeller, som exempelvis att biblioteken inte betalar för varje utlån utan för en licens per bok. Men priset på e-böckerna är inget han kan ändra i dagsläget, säger han.

– Vi kan inte ändra priserna i och med att de är stipulerade i avtalen till både biblioteken och förlagen.

Förutom det smala urvalet och att e-böckerna är dyra för biblioteken så har de dessutom visat sig krångliga att använda för många låntagare som saknar tekniska plattformar som stödjer e-böckerna. Ändå lånar Stockholms stadsbibliotek ut varje e-bok fler gånger än man lånar ut en pappersbok.

– Trots att det är så krångligt, så lånas det ut så pass mycket e-medier. Det säger ingenting om hur bra tjänsterna är idag, och trots brister i bredd och innehåll så lånas det ut så pass mycket. Det säger något om potentialen i det digitala biblioteket, säger Mikael Petrén.

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".