Polis vanligast på film - undersköterska i verkligheten

2:40 min

De vanligaste yrkena i Sverige är undersköterska och vårdbiträde, åtta procent av Sveriges arbetskraft har något av de yrkena. Men på film är de vanligaste jobben polis (13,6 procent) och journalist (6,8 procent). Det visar statistik som tidskriften FLM har tagit fram, när man har tittat närmare på huvudpersonernas jobb i svensk film producerad de senaste fyra åren. Och filmkritikern Jonas Holmberg märkte också en längtan efter att få jobba överhuvud taget.

– I somras såg jag filmerna Bröderna Karlsson och Till det som är vackert där arbetare släpas bort från arbetsplatserna av uniformerade män, säger Jonas Holmberg.

Och det sammanträffandet fick Jonas Holmberg som är chefredaktör för FLM att tänka över vilken roll jobbet egentligen har i svensk film och vilken betydelse arbetet har i dagens Sverige.

– Arbetet ses som väldigt centralt och om man är arbetslös så ska man gärna skämmas lite. Man är en dålig människa om man saknar ett arbete och det skapar såklart en rädsla för att vara den personen som är onödig, oönskad och förkastlig. Man kan ju se att arbetsmarknaden har blivit avreglerad och blivit osäkrare. Där människor arbetar mer i projektanställningar, provanställningar och timvikariat.

Charlotta Denward är chef för produktionsstödsenheten på Svenska Filminstitutet och hon tror att en av anledningarna till att poliser dominerar i svensk film är dramatiken som finns inbyggd i yrkesrollen. Men hon poängterar att det förstås finns dramatik också inom andra yrkeskårer.

– Det gör det ju faktiskt på sjukhus också, det har vi ju sett både på tv och i litteraturen, så vi kanske borde se fler filmer om undersköterskor, säger Charlotta Denward.

Men ett större problem är den mansdominans som fortfarande råder inom filmbranschen.

– Det är långt mycket fler män som har huvudrollerna i svensk och ännu mer i amerikansk film. Det är bara att gå ut och sätta sig och räkna på repertoaren så ser man att kvinnor och kvinnors liv är mindre intressanta än mäns. Klart att det är svårt för flickor att växa upp och tro att de kan bli något stort, som filmregissörer, om deras liv inte skildras som lika intressanta, säger Charlotta Denward.

Tomas Axelson är lektor i religionsvetenskap med medieinrikting vid Dalarnas Högskola och har studerat hur film mottas av publiken. Han menar att publiken ofta identifierar sig med karaktärer som har näraliggande moraliska problem, eller ideal, oavsett om det är en man eller kvinna och oavsett vilket yrke man har.

– Det är alltid så där med moraliska och pedagogiska projekt att det är bra att man gör fler filmer som handlar om undersköterskor och vårdbiträden, men det är inte alls säkert att man får publik till de filmerna som utgår ifrån att alla yrkesgrupper ska vara speglade.

2011 påbörjar Tomas Axelson ett forskningsprojekt om hur studenter inom vårdyrken och studenter inom media relaterar till olika filmer just för att undersöka hur filmpubliken identifierar sig.

Vanligaste yrken i filmen

Polis 13,6%
Journalist 6,8%
Industriarbetare 3,4%
Militär 3,4%
Skådespelare 3,4%
Läkare 3,4%
Fotograf 3,4%
Turismentreprenör 3,4%
Affärsbiträde 3,4%
Konstnär 3,4%

Källa: FLM

Vanligaste yrken i verkligheten

Undersköterska 4,1 %
Vårdbiträde 3,9%
Försäljare inom fackhandel 2,5%
Barnskötare 2,3%
Övrig kontorspersonal 2,1%
Företagssäljare 2,1%
Förskollärare 2,0%
Grundskollärare 2,0%
Programmerare 1,7%
Hotell- och kontorsstädare 1,7%

Källa: FLM

Hedvig Weibull

Kulturnytt
hedvig.weibull@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista