I huvudet på Osten

Suzanne Osten fyllde 60 i helgen, vilket fått välförtjänt uppmärksamhet på de flesta kultursidor. Sju filmer och sextiotre teaterföreställningar hon hunnit med, hittills. Där utöver har hon varit en ständig, stridbar närvaro i det offentliga samtalet.
  Nu kommer en bok om hennes teaterkonst: ”Besvärliga människor - kommunikation till varje pris” heter den och är baserad på samtal mellan Osten och bokens författare: teater- och genusforskaren Tiina Rosenberg.

Besvärliga människor var en sextimmarsföreställning, som sedan också blev en semi-dokumentär film. Frågan som den gången fått Suzanne Osten att gå igång var den om vad som egentligen är en besvärlig människa och vad som å andra sidan skulle vara normalt.
  Och redan här har vi mycket av Osten: teater och film, en idé eller fråga som föder en uppsättning och ett ständigt undersökande av de sociala definitionerna av såväl normalitet som relationer. En energisk arbetsmaskin som hävdar att ingenting är omöjligt.
  Det är också den intellektuella Osten som lockat Tiina Rosenberg, det är tankarna, Ostens hållning hon intresserar sig för mer än själva teatern: ”min utgångspunkt är inte hur en kvinna arbetar utan hur en feminist gör” som hon skriver i inledningen. Inte hur en regissör arbetar utan hur en regissör tänker skulle jag kunna lägga till. För även om boken kallas teatersamtal, och utgår ifrån tre uppsättningar: I Lusthuset, Besvärliga människor och Det allra viktigaste, så känns scengolvet och teaterarbetet märkligt frånvarande i Rosenbergs bok. Och det mest utmärkande för Osten är ju faktiskt hur hon förmår omsätta och omvandla sina tankar till stor konst.
  Vilket inte hindrar boken från att vara stimulerande och intressant. Det Rosenberg saknar i bilder och beskrivningar, tar hon igen när hon kunnigt och ledigt rör sig genom idéerna: queerteori, psykoanalys, avantgardism och marxism förutom den röda tråden, feminismen.
  Synd bara att boken är lite slarvig: Tala det är så mörkt får heta något annat i löptexten, En livsfarlig film glöms bort i filmförteckningen, lekablocken i en scenografi kallas för legoblock… Det skämmer.
  Men Grattis ändå, Suzanne Osten - lika betydelsefull som alltid i den svenska offentligheten; bättre, skarpare, snyggare än någonsin och nu 60 år.
  Tala om inspirationskälla.

Anneli Dufva

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".