Politik

”Konsten reduceras till ett nöje”

1:56 min

Kultursektorn i Grekland är liksom resten av samhället drabbat av den finansiella krisen. Men medan de stora institutionerna har svårt att klara sig har kulturarbetarna redan hittat nya former för sitt arbete, berättar journalisten och curatorn Augustine Zenakos.

Krisen hotar Greklands antika arv.

Papandreou klarade omröstningen - men krisen är inte över

– Det finns konstnärer som är emot Greklands monetära avtal med Europa och det har de manifesterat vid olika tillfällen genom föreställningar och installationer.

De konstnärer som är emot Greklands monetära avtal med Europa har manifesterat detta genom föreställningar och installationer. Det har också börjat poppa upp utställningar i lägenheter runt om i Aten. Det handlar om lösa grupperingar utan någon officiell status vars syfte är att reagera på det som händer här och nu, säger Augustine Zenakos.

Det är paradoxalt nog de här mindre grupperna som nu får en chans att höras och synas i takt med att de stora kulturinstitutionerna drar ner på sin verksamhet. Kulturekonomin i Grekland har alltid till stor grad varit finansierad med privata medel som ju inte finns längre. Så den som behöver minst klarar sig bäst menar Augustine Zenakos. Men hur klarar sig kulturarbetarna ekonomiskt i krisen?

– Med stor svårighet, precis som alla andra tar konstnärer andra jobb för att kunna fortsätta men även de jobben försvinner nu.

Det är mycket svårt att överleva ekonomiskt som kulturarbetare i Grekland. Augustine Zenakos är själv ett bra exempel. Han var med och startade Atenbiennalen för några år sedan. Nu har han tröttnat på konstbranschen och ska jobba som politisk kommentator istället. Han hankar sig fram genom diverse småjobb, skriver artiklar och tar från det sparkaptial han fått genom att arbeta som curator i utlandet. Han är delaktig i protesterna så mycket han bara kan och har börjat göra en film om demonstrationerna på Syntagmatorget.

För Augustine Zekanos är krisen i Grekland inte ekonomisk utan politisk. Den handlar om hur ideologin har förskjutits till att handla om individens frihet och ansvar istället för värna de gemensamma tillgångarna. Och konstekonomin som den ser ut idag är likadan.

– Konsten har reducerats till ett nöje utan mening och djup, säger alltså Augustine Zenakos. Och det är vi i konstvärlden som har oss själva att skylla för den här utvecklingen.

Alexandros Stanas är vd för konstmässan Art Athina. Vi den senaste mässan i maj hade budgeten skurits ner med 20-30 %. Ändå lyckades man locka en större publik än förut. Alexandros Stanas delar inte alls Augustine Zenakos syn på konstens ställning i det grekiska samhället. Visst finns det problem både inom producent- och publikledet men inte desto mindre fyller den samtida grekiska konsten en viktig funktion i krisens samhälle.

– Konsten ger hopp och kommenterar det som händer. Ibland finns också lösningen där eller tecken som kan leda till en brytpunkt, säger Alexandros Stanas.

Han lyfter också fram de privata initiativ som är på gång nu. Bland annat ett nytt kulturhus som ska rymma både bibliotek och operahus och som ska byggas av en privat stiftelse.