Kulturpolitik

Digital oreda efter flera satsningar

2:27 min

Nu lägger regeringen nya pengar på att digitalisera det svenska kulturarvet. Materialet ska göras mer tillgänligt , men det är bara en satsning i ledet. Och sedan 1995 har bristen på samordning skapat en digital oreda, där insitutionerna använt olika system på olika sätt.

I regeringens Kulturarvslyft vill de under 2012 lägga 409 miljoner kronor på digitalisering, vård och inventering av exempelvis arkiv och museiföremål. Sedan 1995 har digitaliseringsprojekten Sesam, Access och Kulturarvs-IT jobbat för samma sak.

Men enligt Karin Nilsson, som jobbar med musiedatabasen K-Samsök på Riksantikvarieämbetet, är tillgängligheten ännu dålig. Institutionerna har använt olika system på olika sätt och materialet är svåröverskåldigt.

– Det är ohyggligt elitistisk, att bara kunna få ingångar om man redan vet vad man letar efter. Man ska inte behöva vara expert för att få tillgång till statliga samlingar, säger Karin Nilsson.

Bristen på samordning har gjort att alla institutioner gjort på sitt eget sätt. Vissa har utvecklat egna system, andra har sparat materialet i format som inte längre går att använda. Det gör informationen svår att sammanföra.

K-Samsök är en av de många databaser där man försöker samla allt museimaterial på en plats. Efter tre års arbete täcker den bara 20 muséer.

– Det finns fortfarande många institutioner som sparar ostrukturerat. Antingen har man inte samma namndata eller metasättning, eller så sparar man på CD-skivor som man sen inte öppnar på fem år och sen går de inte att öppna alls. Det finns mängder med institutioner där man har små gömda plåtskåp med massor med bilder, som man inte kommer åt, säger Karin Nilsson.

Eftersom institutionerna har tolkat ordet digitalisering på olika sätt, finns det inte heller någon siffra på hur mycket som hittills har digitaliserats. Man tror att det rör sig om några enstaka procent. Riksantikvarieämbetet som ska fördela pengarna, vet ännu inte hur långt de 409 miljonerna räcker. De ska även gå till vård och inventering. Men Rolf Källman på Riksarkivet som ska samordna digitaliseringen, är positiv.

– Jag tror att vi kan komma jättelångt. Vi har ansvaret nu att svara på hur vi ska göra det här. Politikerna har givit oss ett uppdrag och vi ska svara på hur man gör det på bästa sätt. Jag tror att det kan bli en kickstart, säger han.

Han tillägger att att en del kan få göras om. Men det är inte första gången.

– När det gäller digitalisering av bilder så är det ett återkommande problem. Hela 90-talet ägnade de flesta institutioner åt att digitalisera lågupplöst. Då var det små tumnaglar det enda som framställdes. Mycket av all den digitalisering har fått göras om eftersom tanken är ju att alla ska komma åt det här, inte att man bara ska få en liten tumnagel som en liten representation för någonting, säger Karin Nilsson.

Johanna Rudbäck
johanna.rudback@sverigesradio.se