utrikesreportage

Kraftiga kulturnedskärningar i Nederländerna

2:51 min

På flera håll i världen innebär krisen att kulturlivet drabbas av nedskärningar. I underskottens USA och Storbritannien blir neddragningarna avsevärda, och även i mer stabila Tyskland börjar varnande röster höras. Holland är ett av länderna där kulturbudgeten kapas mest.

EU-kommissionen föreslår en höjning av unionens kulturanslag med en tredjedel för nästa budgetperiod 2014-2020. Men i EU-sammanhang skulle en kulturbudget på 1,6 miljarder euro om året inte vara någon särskilt stor summa.

Och i Holland har den svajande ekonomin gjort sparkraven för kultursektorn stora. 25 procent ska skäras bort från den statliga kulturbudgeten från 2013 och redan nästa år kommer flera kommuner att skära i sina kulturbudgetar. I somras protesterade holländska kulturskapare med annonser i New York Times som uppmanade till turistbojkott och det var också stora demonstrationer till stöd för kulturen, men vad hände sen...?

Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin reste till Amsterdam och träffade representanter för kultursektorn:

– Han tycks inte ha några öron. Han vill bara genomföra sitt uppdrag, att fortsätta med nedskärningarna.

Vem är det han talar om? Jo, den ansvarige ministern Halbe Ziljstra, och den som lite uppgivet säger att det verkar som om ministern inte har några öron, det är en av cheferna för Ricciottiensemblen Derek van der Kamp.

Ricciottiensemblen är en icke vinstdrivande orkester som bara spelar utanför konserthusen, på fängelser, i skolor och köpcenter, och alltid utan någon entréavgift.  Ensemblen har alltså varit beroende av sina bidrag från staten och från privata sponsorer.

Ricciottiensemblen var del i Soldier of Orange som den kamporganisation kallades som stödde kulturen i protest mot att kultursektorn drabbas hårdast när Holland nu genomför sin sanering av ekonomin. Runt 16 % ska staten spara på hela budgeten, kulturen fick 25 % sparkrav, samtidigt som momsen på teater och konsertbiljetter höjdes från 6 till 19 %.

Men de etablerade institutionerna som Concertgebouw och Nederlands Dans Theater drabbas inte alls lika hårt, bara 4-5-procentiga nedskärningar.

– Om man tänker kulturlivet här som en pyramid, säger Derek van der Kamp, så skär man bort basen och behåller toppen.

Vad säger då Robert van Leer chef för just Nederlands Dans Teater, vars uppsättningar ofta gästat Sverige och som de landar på 5%-iga nedskärningar, hur ser man på sin privilegierade roll?

– Jo vi måste ta ett större ansvar, hur kan vi samarbeta med de som fått 25-procentiga nedskärningar, det arbetar vi aktivt tillsammans med just nu.

– Men jag tror också att hela Europa står för en förändring vad gäller statsfinansiering av kultur. Om det här hade kommit även utan den ekonomiska krisen är svårt att säga, men vi står inför helt nya relationer mellan kulturen och samhället, säger Robert van Leer från Nederlands Dans Teater.