Josefin Ankarberg och Andreas Boonstra imponerar och glider över i olika roller i "Frida Strindberg".
recension | teater

På klubb med Frida Strindberg och David Bowie

2:31 min

Frida Strindberg eller The Spider from Mars and the Cave of the Golden Calf heter debuterande Åsa Berglund Cowburns pjäs som i helgen hade premiär på moment:teater i Gubbängen, där Berglund Cowburn till vardags är husscenograf. Pjäsen tar avstamp i det faktum att Frida Strindberg, eller August Strindbergs andra hustru Frida Uhl i det tidiga 1900-talets London startade en nattklubb, The cave of the Golden Calf, på exakt samma plats där David Bowie poserar på sin omslaget till Ziggy Stardust-skivan. Maria Edström var på premiären där Frida och David möttes.

Ja, nu är det Strindberg på längden och tvären, och mest lyckade i genren ”lek och bus” med August är föga förvånande teater moment. Deras Nya Spöksonaten blev politisk hard-core som slog åt både höger och vänster. Nu har deras begåvade scenograf Åsa Berglund Cowburn skrivit en pjäs om Frida Strindberg, hon vars självbiografi på svenska fick den lakoniska titeln Strindbergs andra hustru men som faktiskt var mer än så, startade nattklubbar och befann sig i sin tids europeiska avant-garde. Här dimper hon i Josefin Ankarbergs gestalt ner som en annan Indras dotter precis där under skylten ”K.West” på Heddon Street där Ziggy poserade på det legendariska vinylkonvolutet och där hon naturligtvis träffar Andreas Boonstras David Bowie.

De två begynner ett slags vandringdrama, om Frida och August, där de två växlar roller lite hursom och Bowie finns där som ett vittne och med sin musik i Simon Steenslands tappning framförd av musikern Arvid Pettersson. Och Josefin Ankarberg imponerar, liten och späd, men med stark scenisk auktoritet både som Frida och som August, sjunga kan hon också. Och Boonstra motstår frestelsen att låta drömrollen Bowie helt ta över och gör också sin Frida liksom avspänt och sakligt. Att Till Damaskus handlade om Frida och Augusts äktenskap blir tydligt, Knausgård släng dig i väggen! – här är nån som kunde dikta om sitt liv.

Mathias Ohlsson spelar olika intervjuade personer i filmsnuttar där t.ex. Artur Schnitzler naturligtvis steker en schnitzel och när August får nog av familjeliv och rymmer till krogen är det naturligtvis pizzerian med plankstek precis bredvid teatern som projiceras på scenväggen. Vi är här men ändå där, både i Gubbängen och hos Frida och Bowie, som alltid i moments hållfasta teaterestetik. Däremot kan jag i denna mycket roliga och kloka föreställning möjligtvis sakna det där lite subversiva, de där mysko underströmmarna där man liksom osäkrar hela showen som också är ett av moments kännetecken. Nu har man en väldigt skojig och väldigt givande kväll med Frida och August och David men ”the spider from Mars” var inte riktigt där.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista