Wallenbergvecka i Moskva

Johanna Melén: Moskva minns Raul Wallenberg
2:08 min

I år är det 100 år sedan den svenske diplomaten Raoul Wallenberg föddes och runt om i världen uppmärksammas nu minnet av mannen som räddade tiotusentals ungerska judar undan nazisternas förintelsen under andra världskriget. Wallenberg blev sedan själv offer för en annan totalitär regim,stalinismen och dog av allt att döma i ett fängelse i Moskva. I Rysslands huvudstad minns man den här veckan svenskens liv och öde.

"To me there's no other choice" heter den utställning om Wallenberg som invigs i Moskva i veckan och i samband med invigningen arrangeras konferenser och föreläsningar. Bland annat försöker man svara på om det alls är möjligt att nå klarhet i fallet Raoul Wallenberg.

Nikita Petrov från Memorial - en organisation som bevarar minnet av Sovjetregimens offer, är tveksam.

– Dagens tjänstemän och makthavare är fångna i uppfattningen om att tala sanning - det är samma sak som att förlora, säger han.

Den unge Raoul Wallenberg kom till Budapest krigsåret 1944 för att på amerikanskt uppdrag organiserade en räddningsaktion av de ungerska judar som ännu inte förintats av nazisterna. Under ett halvår lyckades han rädda tiotusentals. Den 17 januari 1945 försvann han i sovjetisk fångenskap. Enligt den officiella ryska versionen avled han i juli två år senare i Lubjankafängelset i Moskva av en hjärtinfarkt.

Men den vanligaste teorin bland Wallenbergforskare är att han avrättades i fångenskapen, möjligen misstänkt för samröre med tyskarna.

Först skämdes man för att berätta sanningen, säger Nikita Petrov, nu tycker man det är besvärande att det har gått så lång tid - och av den anledningen vill man inte säga som det är. Men enligt Petrov skulle den svensk ryska relationen bara vinna på att ge klarhet - det skulle en gång för alla lösa frågan som nu aldrig upphör att väckas. Vad hände med Raoul Wallenberg?

Men enligt Boris Pankin, på 80-talet Sovjetunionens ambassadör i Stockholm, har frågan ett ganska självklart svar. Raoul Wallenberg hade blivit ett problem för den sovjetiska ledningen och därför löste man frågan enligt Josef Stalins problemlösningsteori: Ingen människa - inget problem.

Johanna Melén, Moskva

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".