Nationalmuseer kan fortfarande leda till kontrovers, som här i Bosnien, där det tvingades stänga på grund av politisk oenighet. Foto: Amel Emric/Scanpix.

Nationalmuseer fortfarande politiskt sprängstoff

2:55 min

Under tre år har det europeiska projektet Eunamus forskat kring nationalmuseernas roll som identitetsskapare och som bärare av nationers självkänsla. Stora ord som kanske en normal besökare på Sveriges Nationalmuseum inte känner igen sig i, men i många länder är museerna fortfarande politiskt högkontroversiella. Vår kulturkorrespondent Gunnar Bolin besökte Eunamus slutkonferens i Budapest.

Ett nationalmuseum kan vara som i Sverige, ett museum främst för äldre konst och föremål, men det kan också vara som i Portugal - ett sjöfartsmuseum, eller som i Serbien - ett museum med 150 anställda som inte kan öppna för att det är för politiskt brännbart.

Den unga och nyanställda kuratorn på museet, Visnja Kisic, sa att även om konferensen visade att besökarna på museerna är ganska konservativa och vill ha den klassiska historien om länder, så bör museerna ändå se sin roll som att man där kan erbjuda en plats där man törs lära ut en ny historiesyn.

– Jag tror verkligen att de har den rollen, och det gäller särskilt länder där nationsfrågor är konfliktfyllda och inte lösta. Där bör museerna våga problematisera och även föra in politiken och diskutera den, säger Visnja Kisisc.

På en rak fråga om det är just hur man ska presentera Serbien som land, om det är denna politiskt brännbara fråga som gör att man inte har öppnat museet i Belgrad, så säger hon:

– Ja, det är den huvudsakliga aneldningen trots att man skyller på ekonomin.

Projektledare för Eunamus har den svenske professorn Peter Aronsson varit. Jag frågade honom om nationalmuseerna verkligen spelar en fortsatt viktig roll i Europa i dag.

– Kulturpolitikerna är mer engagerade än någonsin i ny lagstiftning, i nya museibyggnader och nya projekt. Alla de relaterar till de utmaningar vi står inför, ny identitetspolitik med migrationen, ny ekonomi med den globaliserade ekonomin. Allt det här kommer till uttryck också i förhoppningarna att nationalmuseerna ska vara viktiga för att knyta ihop landet och peka mot den nya framtiden, säger Peter Aronsson.

Men ibland har vi också en känsla av att den moderna historieforskningen inte går i takt med politiska tendenser i många länder. Man tänker sig att om man vill dekonstruera en nationell identitet och presentera det på ett museum så kan det vara politiskt kontroversiellt.

– Inte bara politiskt, utan det finns en spänning mot publiken också. Det finns en spänning mellan en ganska stor samstämmighet bland akademiker och museiprofessionella om universella värden, mänskliga rättigheter, mångkulturalitet till exempel. Å andra sidan, ganska traditionella museibesökare som vill veta vad Ungern är för någonting, eller Sverige för den delen, när de går på museum vill inte ha den bilden särskilt komplicerad av att det här är uppbyggt av en massa kulturmöten genom årtusenden. Det tror jag är utmaningen för oss professionella, vi måste möta publiken där den är och inte där vi önskar att den skulle vara, säger Peter Aronsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista