Näthat kan bli fridsbrott

2:28 min

Diskussionen om hatiska inlägg på internet har tagit fart igen, och på justitiedepartementet vrider och vänder de mer aktivt än någonsin på begreppet ärekränkning. Frågan är om lagstiftningen borde rustas upp för att inte bara skydda en människas ära utan också hennes frid.

Ikväll debatteras näthatet på massmedias diskussionsforum Publistklubben i Stockholm.

I förra veckan i SVT:s program Uppdrag granskning trädde 21-åriga Julia fram:

- Jag blev bara väldigt ... besviken på mänskligheten, eller vad ska man säga? säger hon i programmet.

Julia är ingen offentlig person, ingen politisk debattör eller journalist till exempel. Hon är en vanlig tjej som reagerade på att den världsomspännande klädkedjan Hennes & Mauritz sålde en t-tröja med bilden på en känd artist som hade dömts för sexuellt utnyttjande, den amerikanska numera avlidne och helgonförklarade rapparen Tupac.

Julia ifrågasatte t-tröjan på H&M:s sida på Facebook:

- Hade en t-shirt på Haga-mannen varit lika ok? undrade hon bland annat men istället för en saklig debatt med bland andra H&M får hon följande, återgivet av Uppdrag gransknings reporter:

- Människor vill slå och kränka Julia, spotta henne i ansiktet och de uppmanar henne att ta livet av sig. Hon ska våldtas, stenas, hängas och dränkas, är några av exemplen.

Just nu bereder justitiedepartementet frågan om det ska bli lättare för en åklagare att väcka åtal i förtalsbrott, med anledning bland annat av yttrandefrihetsutredningen, men utvecklingen på internet har också fått departementet att förutsättningslöst fundera över brottsbalkens paragrafer om fridsbrott. På internet kan människor idag också uppleva att deras frid eller integritet har kränkts, säger juristen och justitieminister Beatrice Asks pressekreterare Per Claréus:

- Att de på något sätt har blivit utsatta för någon form av integritetsangrepp, som mera liknar de känslor man har som när man har utsatts för ett hot eller någon form av förföljelse. Därför tror vi att man bör titta på de beteenden som finns och analysera om inte de mer har ett samband med fridsbrotten, som olaga hot och kanske brottet ofredande, än de här brotten som tar sikte på att skydda människors heder eller ära.

Det som avgör saken är vad vi i samhället vill skydda, fortsätter Claréus:

- Och utifrån det ska man bestämma vilka regler ska vi ha? vad ska vi förbjuda och vad ska inte vara förbjudet?

Skulle hatiska inlägg kunna betraktas som fridsbrott skulle det automatiskt bli lättare för åklagare att väcka åtal för sådana inlägg, än om inläggen vore att betraktas som ärekränkning:

- Då skulle de ju falla under ett kapitel där det inte finns några sådana här som man kallar åtalsbegränsningar utan där allmän åklagare är skyldig att väcka åtal, säger Per Claréus.

Berit Nygren
berit.nygren@sverigesradio.se