Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Svartlista ska bryta fördomar i Kultursverige

Publicerat tisdag 26 februari 2013 kl 09.06
"Inte tillfrågad när man behöver den vita dramaturgin"
(2:03 min)
Ellen Nyman. Foto: Martin Mydtskov

Svarta kulturarbetare osynliggörs för ofta i svenska kulturproduktioner, och när de syns så är det främst i egenskap av just sin hudfärg. Det tycker kulturföreningen Tryck, som därför ger ut The Blacklist - ett register över afro-svenska kulturarbetare.

Initativtagare är manusförfattaren och regissören Baker Karim, som under castingen till SVT-dramat Familjen Babajou upptäckte att rollsättarna hade dålig koll på vilka svarta skådespelare som fanns.

- När de inte ens kunde peka ut två, så blev det ett problem. Så att göra blacklist är ett sätt att bara ta bort den ursäkten. De ska veta. Det är ett sätt att medvetandegöra att det finns folk i Sverige som jobbar med kultur, men som kanske inte alltid syns.

Professionella svarta kulturarbetare inom alla konstarter kan anmäla sig till The Black List. Listan kommer sedan att skickas ut till bland annat producenter, regissörer och rollbesättare.

Men förutom att lyfta fram svarta kulturarbetare, vill Tryck skapa en debatt kring hudfärgens betydelse i kulturbranschen. De är medvetna om att det finns flera andra grupper som också är underrepresenterade, men har den här gången valt att fokusera på just hudfärgen. För den har stor betydelse, berättar skådespelerskan Ellen Nyman, som sällan erbjuds roller som är helt frikopplade från hennes hudfärg.

- Man blir tillfrågad när man behöver nån med en annan hudfärg, och man blir inte tillfrågad när man behöver den vita dramaturgin, eller den normativa karaktären. Sjuksköterskan, läkarn, the girl next door, hjälten, den snygga killen, säger hon.

Ellen Nyman berättar att det är i princip omöjligt för henne att spela "vanliga" svenska roller i Sverige, för det finns oftast en flykting- eller förortshistoria i bakgrunden. Även Baker Karim har varit med om liknande saker, och blir ofta erbjuden att skriva manus som skildrar just förorten.

- Kommer jag in med något annat och då blir det lite sådär "ja men jag ville ha nåt mer "från gatan". Och jag växte inte upp på gatan, så jag är inte så medveten om vad som sker. Men det finns en föreställning om att jag vet, för att jag är svart, säger han.

Elina Perdahl
elina.perdahl@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".