Missvisande siffror i ny kulturanalys

Missvisande siffror i ny kulturanalys
1:43 min

Myndigheten för kulturanalys rapport för 2013 visar att det statliga stödet till kulturen har ökat med 25 procent. Men siffrorna är missvisande då myndigheten inte tagit med löneökningar i sina beräkningar. I verkligheten får bland annat scenkonsten mindre pengar kvar idag än i början av 2000-talet.

Clas-Uno Frykholm är direktör på Myndigheten för kulturanalys.

- Vi uppskattar ju de analyser som till exempel Teaterförbundet har gjort, där man pekar just på att den ökning som faktiskt har skett inte står i paritet med de kostnadsökningar som man har haft, så i praktiken så får man mindre verksamhet för pengarna, säger han.

Enligt rapporten har det statliga stödet till kulturen ökat med 25 procent mellan år 2000 och 2011. Men efter att man räknat bort avtalade löneökningar får scenkonsten betydligt mindre pengar kvar idag, än i början av 2000-talet.

Den här ökningen, att det är 25 procent mer, det låter ju jättebra. Men att det faktiskt blir mindre pengar kvar, är inte det en viktig aspekt att ta med?

- Det kan absolut vara en viktig del att ta med. Men man kan göra de här beräkningarna på väldigt många olika sätt, så vi kommer att titta på det framöver och se om vi kan göra en mer fördjupad analys av de här siffrorna utifrån sådana aspekter, säger Clas-Uno Frykholm.

En tendens som rapporten tar upp är att kulturutövande och entreprenörskap blir allt mer sammanflätade, bland annat som ett resultat av den rådande kulturpolitiken.

- Dels vet vi ju att det finns ett politiskt intresse för breddad finansiering. Man kan uppmuntra sponsring, crowdfunding och andra sätt att finansiera kultur.

Trots det ökade statliga stödet är det fortfarande privatpersoner som betalar för merparten av kulturlivet, via biljettintäkter och inköp, visar rapporten. Och att privatpersoners stöd är viktigt syns också i det växande fenomenet crowdfunding, alltså att kulturutövaren själv söker finansiering hos privatpersoner och företag.

Crowdfunding har vuxit explosionsartat de senaste åren, åtminstone i teorin, enligt Clas-Uno Frykholm, men än så länge är den ekonomiska omfattningen liten i Sverige. Men rapporten pekar på att crowdfunding har sina begränsningar.

- Den gynnar vissa typer av kulturutövare. För att vara framgångsrik och finansiera sina projekt via crowdfunding så behöver man vara en duktig entreprenör, man behöver vara en duktig marknadsförare, och man behöver sälja sina idéer för att få dem finansierade.

Elina Perdahl
elina.perdahl@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".