Karsten Thurfjell har läst "Stockholmsnatt 3" av Stefan Thungren och Pelle Forshed

"Stockholmsnatt" av Pelle Forshed och Stefan Thungren

Karsten Thurfjell recenserar "Stockholmsnatt"
1:46 min

Titeln ”Stockholmsnatt” är inte längre synonymt med en misskänd ungdomsfilm om gatuvåld av Staffan Hildebrand. Fler och fler associerar nog till Pelle Forsheds och Stefan Thungrens seriestrippar om huvudstadens trendkänsliga klubbkids och deras mödosamma vandring mot medelåldern.

Det var en morgon när jag cyklade till jobbet längs Hornsgatan ja, det var det!, och precis på övergångsstället vid Mariatorget fick jag se honom korsa gatan.

Jamen det är ju han i Stockholmsnatt – på pricken! Den trådsmale technobögen med fluffkragarna och dom jättestora designerbrillorna! Jag var på vippen att stanna till och fråga, men jag stillade mig, för jag måste ju acceptera att i Stockholmsnatt rör det sig om seriefigurer – som dock ofta rör sig i trakterna mellan Nytorget, Hornstulls strand, och dom alltmer integrerade närförorterna. Oavsett var, så kretsar dessa märkesklädda och allt mognare klubbkids i en lika snäv omloppsbana som deras tankar – vad ska andra tycka om mig?

Dom som inte kan bara kan köpa en flaska Bacardi på Systemet, utan måste tala om för a-lagaren som står bakom en i kön, att den här flaskan ska jag inte dricka upp själv, jag har familj och barn där hemma om du undrar.” och får till svar: ”Jaha, kul för dig då.”

Resonmanget att du är vad du köper har här dragits till sin absurda spets, och dom inre dilemman som protagonisterna genomlider är verkligen plågsamma. För hur gör man när ens barn kräver att man ska köpa nåt så monstruöst okreddigt som årets Melloplatta, och bakom kassan i den bensinmack man då smugit sig undan till står förstås en gammal klasskamrat från 9 C i Lundaskolan som uppfattar ens tatueringar som svenniga!

Ändå skulle jag inte vilja kalla det här 08-humor. Precis som upphovsmännen Forshed och Thungren känner jag igen mig från uppväxtens Örebro, och landsortslivets lika ängsliga strävan att få rätt sorts folk att förstå (!) hur noggrant man valt sina vapen. Det är tillämpad etnologi, antropologi, och då och då ren och skär filosofi:

”Wow, till och med framtiden var vintage förr i tiden”.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".