Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Kommunernas crowdfunding får kritik

Kritik från publikfinansieringssidan själv
2:45 min
"Ger du mig pengar så ger jag dig". Foto: Leif R Jansson/Jessica Gow/Scanpix.

Begreppet "crowdfunding" har blivit något av ett kulturpolitiskt modeord på senare år, och flera svenska kommuner hoppas nu på crowdfunding som ett sätt att finansiera kulturprojekt. Men nu får kommunernas sätt att använda sig av publikfinansiering kritik för att vara odemokratiskt.

Max Vallentin driver sidan crowdculture.se och är en av kritikerna mot kommunernas crowdfunding.

– Den absolut sämsta sidan av det här är att man kan köpa loss offentliga medel om man är rik. Stoppar man in 10.000 kronor så får man ut 10.000 kronor av det offentlgia. Det är en väldigt märklig idé, säger Max Vallentin.

Under förra året valde totalt åtta kommuner och landsting att dela ut kulturbidrag med hjälp av publikfinansiering. Några av kommunerna, däribland Stockholm stad, använde sig av en så kallad andelsmodell - där kommunerna förpliktigar sig att gå in med pengar, förutsatt att projekten får ihop en del av pengarna från privata aktörer.

I Stockholm stads fall lovade man att gå in med 40 procent av pengarna, om ett projekt lyckats skrapa ihop 60 procent på egen hand. Men nu får modellen kritik. För det betyder att en konstnär som har mycket pengar - eller rika vänner - skulle kunna köpa loss offentliga medel. Max Vallentin, som själv driver en sida för publikfinansiering, är kritisk.

– Själva idén att ha en fast fördelning, om du ger 50 procent så ger vi 50 procent, är ett sätt att kapitulera inför att man inte har någon kulturpolitik, säger han.

Det är inte bara Max Vallentin som är kritisk. Också en färsk rapport från myndigheten för kulturanalys kritiserar modellen som Stockholm stad har använt sig av, för att den gör det möjligt att köpa offentliga bidrag. Men Patrik Liljegren som är chef för kulturstrategiska staben på kulturförvaltningen i Stockholm stad håller inte med om kritiken.

Han säger att publikfinansiering är ett sätt att bredda kulturfinansieringen - och då är det viktigt att det redan finns pengar när Stockholms stad går in i projekten.

– Nej, jag tror vi får utvärdera lite längre och se om det stämmer, men det är inte så att man köper loss några offentliga bidrag. Utan det handlar om att man får ihop en bra egenfinansiering att tillgodogöra sig, att man har en egen stark ekonomi i projektet, och först då kan det offentliga kliva in, säger Patrik Liljegren.

Dessutom, säger Patrik Liljegren, fanns det kulturpolitiska ramar som projekten var tvungna att hålla sig inom. Men Max Vallentin köper inte det försvaret.

– Det är klart att det säkert kan vara så. Men då blir det fortfarande de som har råd att betala det här som har möjligheten. Det är en ganska skrämmande idé om det skulle sprida sig. Stora delar av 1900-talets kulturpolitik har gått ut på att demokratisera det här. Från att vara en verksamhet som var till för adeln tilla tt det är något som bygger på talang och kompetens, säger Max Vallentin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".