Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Brigitte Zeh, Sven Boräng i Nora på Malmö Stadsteater. Foto: Peter Westrup

"Nora" på Malmö Stadsteater och "Ett dockhem" på Stockholms Stadsteater

Maria Edström recenserar Nora och Ett Dockhem
2:22 min

Efter Strindberg – en Ibsenvår! Nyligen var det premiär för ”Ett dockhem” på Stockholms stadsteater i regi av Ragnar Lyth och nu i helgen hade Elfriede Jelineks ”Nora” premiär på Malmö stadsteater i regi av den tyska regissören Anna Bergman. Maria Edström:

Nora springer genom tiden i ”Ett dockhem”   - det börjar i 1879 för att mellanlanda i 1950-talet och sluta i diffus nutid.

En Nora för varje tidsålder alltså och Annika Hallin och Sven Ahlström som Nora och Thorvald glider ledigt mellan tidsmarkörena elegant accentuerande av Sören Brunes scenografi.

Regissören Ragnar Lyths koncept gör pjäsen lätt och underhållande men det känns ändå som om man vill mucka så där lite i största allmänhet med Ibsen.

Oftast blir det mer intressant om man vågar ta till storsläggan och går loss på hans dramaturgiska 1800-talsbyggen.

Eller göra som Elfriede Jelinek som med sin ”Nora” fantiserar om hur det gick för Nora när hon lämnat Helmer och barnen, en fantasi vi nu har vi glädjen att få se iscensatt med kraft, intelligens och inte så lite sarkastisk humor på Malmö stadsteater.

Det är den tyska regissören Anna Bergman som satt snurr på Jelineks historia om Nora som börjar jobba på fabrik, blir förförd av en finansspekulant, prostituerar sig, till och med mördar för till slut hamna hos gamle Helmer igen, nu som ett slags robotfru.

Pjäsen ”Nora” är ett modernt lärostycke i Brechts eller Frank Wedekinds anda men anknyter förvånansvärt troget till såväl ”Ett dockhem” som ”Samhällets stöttepelare” om kvinnans underordning och kapitalets makt.

Huvudrollen som Nora spelas av tyska Brigitte Zeh, en scenens multikonstnär som går från barnkvinnans naivitet till våldsverkarens totalitet.

Och ensemblen är inte långt efter, det finns en rå fräckhet i spelet och i uttrycket, fjärran från den obligatoriska optimism som vår en stor del av vår inhemska teaterstil verkar ha tagit som sin uppgift att ingjuta i publiken.

Nä här går man också på vår allra heligaste institution – Melodifestivalen, antagligen har vår tyska gästregissör insett vilken borgerlig trivselmaskin den är för svenska folket och är inte sen att vara där och sticka till.

Aldrig har ”Fångad av stormvind” låtit så förfrämligad, om uttrycket tillåts; ett stort sång-och dansnummer till Nora och Helmers ära:

”Här finns bara du och jag

Och det ljus som himlen lämnat kvar.”

”Ett dockhem” i svensk översättning av Mia Törnqvist och ”Nora” av Sofia Stenström.

  

     

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".