Eskil och Trinidad spelas av Linus Oscarsson och Ann Petrén.

"Eskil och Trinidad" av Stephan Apelgren

"Hockeylögnen går längre och längre"
2:22 min

Eskil och Trinidad heter vårens svenska stora barnfilm. Regissören  Stephan Apelgren har filmatiserat godnattsagan han hittade på för 25 år sedan om en pappa och en son som åker från småstad till småstad längs upp i norr. En film om rotlöshet, saknad, hockey och båtar. I Rollerna bland annat Ann Petrén och Torkel Petersson. Hannes Fossbo recenserar.

Eskil är nio. Han är hockeymålvakt för att vara sin far till lags. Pappa Roger som vaktade kassen i Björklöven och sen draftades av Flyers eller om det var Rangers men pajade knät och fick sina proffsdrömmar utbytta mot ett kringflackande liv som...vattenkraftverksmontör. Han jobbar jämt och de byter stad hela tiden, åker Volvo 740 med släp mellan små samhällen längst upp i norr. Eskil hinner aldrig skaffa kompisar och han läcker som ett såll i målet i varje nytt hockeylag, men han ljuger för pappa och säger att det går bra. Egentligen gillar han inte alls hockey. Eskil gillar båtar. Och han saknar sin mamma som bor i Köpenhamn.

Filmens intro är styltigt. Den ansträngda relationen mellan far och son gestaltas med en dialog som till en början är mer ansträngande för publiken än för Eskil och Roger.

Men när de kommer fram till den nya staden försvinner stelheten. Eskil lyckas lura sig fri från hockeyn och får en jämnårig kompis och en mycket äldre. Den senare är Trinidad, byns original som ska fara till Karibien så fort hon fått båten är klar. Ann Petrén spelar Trinidad precis så bra som man kan tänka sig att Ann Petrén spelar en frikyrklig och halvalkoholiserad båtbyggare. Linus Oscarsson som Eskil har ett lillgammalt manér som både underhåller och berör, ”trevligt att råkas” är hans standardfras när han träffar en vuxen. Det är roligt, men ensamheten som tvingat honom växa upp så fort rymmer också sorg.

Filmen var från början en godnattsaga som filmskaparen Stephan Apelgren hittade på för 25 år sen men som nu blivit film. Och sagokänslan finns där. Eskil och Trinidad jobbar med båtbygget, böjer trä, borrar och lägger räls för sjösättning och man är osäker på om det är på riktigt. Som att de när som helst skulle kunna flyga iväg från verkligheten. Samtidigt är andra bitar i filmen fast förankrade i den.

I ishallen går hockeylögnen längre och längre och bygger skickligt upp för en spännande final, både i hockeyserien och i filmen. Jag säger som Eskil: Trevligt att råkas!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".