Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Self-portrait in Hollywood studio, 1942 och Portrait of Lee Miller, 1929.Foto: ©Man Ray Trust/BUS 2013

Man Ray på Mjellby konstmuseeum

Eskil Larsson recenserar Man Ray på Mjellby konstmuseeum
2:33 min

Den amerikanska konstnären Man Ray ses som en av surrealismens portalfigurer och viktig i den strömning som i början på förra seklet utmanade så väl estetiska som samhälleliga ideal och sanningar. I sommar visas hans fotografier, filmer, collage och målningar på Mjellby konstmuseeum utanför Halmstad.

Till vad tjänar ett revolterande konstnärskap idag, 80 år efter dess zenit? I en helt förändrad kontext när maktpositionerna, normerna och hierarkierna redan har kastats omkull?

Då, i 1920 och 30-talets Paris och New York, svingade sig Man Ray med stor lust mellan teknikerna och sprängde så väl konstens som samhällets gränser - framför allt var han fotografen som utvidgade fotografin genom sina experiment i mörkrummet. Han dubbelexponerade, belyste, klippte och klistrade fotografier som tog språnget ut ur realism in i drömmar, psykoanalys och surrealism.

Idag är Man Rays verk till stor del urladdade, men det tillhör sakens natur. De är spåren av en strid som var, ett frigörelseprojekt som till stor del lyckades med sina föresatser.

Utställningen på Mjellby konstmuseum blir snarast en konsthistorisk lektion - det är redovisande, informativa texter kompletterat med referensmaterial och en tidslinje från början till slut.

Men vad lär vi oss då av lektionen? Vad är det för konsthistoria som förs vidare och vad är det för berättelser som lyfts fram?

Förutom historien om Man Rays roll i att stöpa om konsten lurar en annan historia, ofrivilligt, mellan raderna: Den om Man Ray som exemplet på det manliga geniets och den manliga blickens konsthistoria.

I Man Rays nakenstudier återkommer en kvinna oftare. Han utforskar henne med kameran, minutiöst. Bild efter bild, närmast besatt.

Kvinnan är Lee Miller och var vid sidan av modell även Man Rays assistent och älskarinna och dessutom vad som sällan framgår: medskapare och en konstnär i sin egen rätt. Hon fotograferade, experimenterade och var en del i den kreativa processen i konstnärsskapet Man Ray.

Här hade det funnits plats för en mer problematiserande konsthistorisk lektion - om vilka hierarkier, maktpositioner och normer Man Ray och hans bröder egentligen lyckades kullkasta - och vilka de samtidigt befäste.

Men det får, som man brukar säga, bli en annan historia. Tyvärr.

Eskil Larsson
kulturnytt@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".