BBC Proms trotsar nedskärningarna

BBC:s TV och radiokanaler har de senaste åren tvingats utföra ganska drastiska nedskärningar och besparingar på grund av minskade statliga anslag. The Proms är ett av BBC:s flaggskepp och världens största klassiska musikfestival som växer sig allt större. Chef för The Proms och BBC Radio 3 är Roger Wright tror att Proms anseende spelar in men att festivalen har lyckats hitta ekonomiska lösningar och den magiska formeln för att sälja biljetter.

– Det finns en djup insikt om vad Proms festivalen egentligen erbjuder. I brittisk kultur går dess betydelse långt utöver den klassiska musikens värld.

Dessutom erbjuder The Proms BBC hundratals timmar med TV och radiosändningar, förklarar Roger Wright som är chef för både BBC Radio 3 och The Proms.

Naturligtvis måste man försöka vara så kostnadseffektiv som möjligt menar Roger Wright och det är inte alltid så lätt för ett stort evenemang som till mer än hälften finansieras genom TV-avgifterna som brittiska hushållen betalar. Som public service bolag har BBC inte tillgång till sponsring och reklam och därför är biljettintäkterna de enda inkomsterna.

– Den största utmaningen är att försöka hålla The Proms ideal vid liv: en hög konstnärlig ambition och låga priser för konsertbiljetter. The Prommers, som ståplatspubliken kallas, köar ofta hela dagen för att få tag på en biljett som bara kostar fem pund, 50 kronor, oberoende om det är en fem timmar lång Wagnerkonsert eller en 70 minuters Mahlersymfoni utan paus.

Det svåraste med den konstnärliga ambitionen är att hitta rätt balans under de åtta veckorna som the Proms pågår i Londons Royal Albert Hall och Cadogan Hall.

The Proms når en bredare publik än de flesta klassiska musikevenemang och erbjuder ett tillfälle att bekanta mindre erfarna konsertbesökare med nya och mindre kända verk. Festivalen inkluderar varje år närmare 20 uruppföranden av verk. Det hjälper att Proms kan locka stjärnsolister och världens bästa symfoniorkestrar som gärna kombinerar nutida och populära kompositioner, förklarar Roger Wright.

En av de inte så kända tonsättarna är Naresh Sohal, en av 16 tonsättare som har i år har komponerat ett nytt verk för BBC Proms.

Naresh växte upp i Punjab i Indien, lärde sig själv spela munharmonika och studerade fysik och matematik. Han blev fascinerad av Beethovens Eroica-symfoni och eftersom det på 60 talet inte fanns någon som kunde undervisa västerländsk musik i Indien, beslöt han att flytta till London.

Sohal är mer eller mindre självlärd och blev den första indiska tonsättaren som komponerade västerländsk musik.

Det märkliga är att Sohals musik knappast uppvisar spår av hans indiska bakgrund och därför är han i sitt hemland nästan helt okänd. Ja, han känner sig i det avseendet statslös, men samtidigt är han glad för att hans musik uppskattas i Storbritannien.

Men i sitt senaste verk The Cosmic Dance lät Sohal sig inpireras av matematiska teorier, astronomi och Rigveda: de urgamla hymnerna skrivna på sanskrit som användes i den vediska religionens kult och gudstillbedjan. Det expansiva verket. är en musikalisk skapelseberättelse utan text

Sohal komposition börjar med det som fanns före Big Bang, the Unmanifest som redan beskrivs i Rigveda.

– Jag studerade fysik och matte och har en filosofisk bakgrund. Jag är inte en musiker på det sättet, jag är en kompositör, jag deltar i att konsturera musik, det är en annan sak.

Albert Ernrooth
kulturnytt@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".