Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

"Frances Ha" av Noah Baumbach

Publicerat fredag 16 augusti 2013 kl 07.00
Lisa Bergström recenserar "Frances Ha" av Noah Baumbach
(2:50 min)
Greta Gerwig och Mickey Sumner i "Frances Ha" Foto: Atlantic Film

Den amerikanske regissören och manusförfattaren Noah Baumbach slog igenom på bred front 2005 med kritikerhyllade "The Squid and the Whale" med Jeff Daniels i en paradroll som intellektuell ärkeskitstövel. Härom året gjorde han vilsen-man-vägrar-bli-vuxen-dramat "Greenberg" med Ben Stiller, som nu får sin kvinnliga motsvarighet. Kulturnytts Lisa Bergström har sett Greta Gerwig i Noah Baumbachs bioaktuella "Frances HA".

Vad behöver man i livet? Behöver vi man? Karriär?

Kan man inte bara få dansa? Rusa fram på gatorna. Lösa saker i stunden. Dricka vin. Vara med sin bästa vän.

I svartvita bilder försöker Noah Baumbach berätta om Frances. Hon är 27 år och bor i ett stökigt rum i Brooklyn. Allt kan hända. Antingen blir man ett koreografgeni eller en servitris. Frances liv är ännu löst i kanten. Hon känner sig ung. Hon vill dansa. Men omvärlden ser henne som gammal. Att det är dags att börja ta sitt ansvar.

För enligt dom andra är det inte längre klädsamt att vara en sökande snorunge. Frances lever för dansen och för vännen Sofie. Eller kanske snarare idén om Sofie. Att dom två ska ta över världen, att dom är lika och vill samma sak.

Men vips så försvinner Sofie. Själsfränden ...Hon blir ihop med den snobbiga killen med keps som dom alltid hånat. Frances blir lämnad.

Noa Baumbach är ganska klyschig i sitt berättande om den kaosartade tjejen. Klart att kläderna sitter snett på henne. Klart att hon ramlar. Klart att hon dricker lite för mycket. Säger fel saker. Är snygg. Men slarvig. Knäpp. Men smart och talangfull. Sexig fast en kalv.

Det finns nåt i filmens svartvita bilder som signalerar att vi ska ta den och problematiken på allvar.

Det är faktiskt ganska svårt, men om man försöker...

Baumbach har en blick för hierarkier och klass. I vissa fall även kvinnlig vänskap. Om vi slutar indiemysa och förföras av musiken och alla brooklynsläpiga uttryck och pinsamma sitcom-liknande situationer....så ser vi ett val.

En svår tid. Det är existentiellt. Ska Frances våga och orka se sin egna vilja, sin kreativitet. (När hela hennes person utmanas av ett samhälle som skriker av otålighet. Du är kvinna. Du är vuxen. Gör som du bör. Gift dig. Skaffa ett jobb. Några barn. Håll sen käft. )

För vad är att ta ett vuxet ansvar för sin existens. Att bli ihop med den där mannen med keps som tjatat. Eller att välja att se sin egen kraft, lust och kompetens.

Och just det valet och kvalet är ganska bra fångat av Baumbach.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".