Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
1 av 3
SFI:s litteratur. Foto: SR
2 av 3
SFI:s litteratur. Foto: SR
3 av 3
SFI:s litteratur. Foto: SR

SFI-böcker får kritik för stereotypa skildringar av invandrare

SFI-böcker får kritik för stereotypa skildringar av invandrare
4:31 min

En ung thailändska som gifter sig med en äldre, svensk man. En ung kvinna från Afghanistan som måste gifta sig med sin kusin. Det är ramhandlingen i två av de berättelser som förekommer i "Resan hit", en serie skrifter som används i svenskundervisningen för invandrare, SFI. Berättelser som nu får kritik för att vara stereotypa, och förstärka ett vi-och-dom-tänkande. Sedigheh Tabibzadeh är bibliotikarie i stockholmsförorten Skärholmen.

Böckerna skildrar olika människors resor till Sverige. I en bok gifter sig en yngre thailändsk kvinna gifter sig med en äldre svensk man, i en annan bok föredrar en iransk homosexuell man att komma till Sverige där det kan "bli bra". Och Sedigheh Tabibzadeh är kritisk till att de används i SFI-undervisningen.

– Jag tycker att hon kategoriserar individen efter nationalitet. Skapar fem lådor och placerar varje nationalitet i en låda. Folk som kommer från dessa länder känner problematiken väldigt väl - de behöver inte att någon kommer utifrån och beskriver deras problem.

Sedigheh Tabibzadeh är inte emot ämnena i sig men hon tycker att perspektivet på Sverige och människor som kommer till Sverige förstärker klyftorna.

– Jo, ämnen som skilsmässa, jämlikhet och homosexualitet är globala ämnen. Dessutom tycker jag att hon tar upp olika problem och kopplar de till etnicitet i böckerna. Men när det kommer till Sverige är det en total lucka (vad gäller problem) och perfekta lösningar, säger hon.

Författaren Tiia Ojala arbetar som lärare på SFI och har arbetat fram böckerna utifrån sina studenters erfarenheter och hon skrev dem eftersom hon tyckte att det saknades berättelser som speglade elevernas egna upplevelser.

– Innan dess fanns det nästan bara böcker som utgick från den vita medelklassiga normen, de handlade om Anna och Erik med 1,7 barn. Det fanns ett väldigt stort behov av att skapa lättlästa böcker för de som var i början av sin läsinlärning.

Förlaget Sanoma utbildning lät granska texterna och skickade dem till SFI-lärare som fick ge sina synpunkter.

– Och det var bara positiva reaktioner: "äntligen vågar någon skildra andra perspektiv!". Vi läste också böckerna med eleverna enskilt och i grupp och märkte inga negativa reaktioner. Däremot såg vi stort engagemang och livliga diskussioner vilket är språkutvecklande och var något jag ville komma fram till.

Hur ser du på att du som skandinav skriver om utomeuropeiska invandrare och problem som de kan ha?

– Om jag inte hade skrivit de här texterna så hade jag glömt bort många människor och inte sett många människor som lever med de här problemen. Men jag säger inte att alla gör det. Men det finns personer som känner sig bekräftade eftersom även jag som vit, medelklassig tant tycker att deras historier är värda att berättas vidare.

Och Tiia Ojala ville inte låta historierna utspela sig i Sverige eftersom de just skulle skildra andra människor än svenskar.

– Vi hade en diskussion om huruvida vi skulle ha med svenska personer i böckerna. Men det var en del av poängen att inte ha det, för vi ville att det skulle finnas andra etniciteter i läroböckerna som är avsedda för SFI-elever.

Även om Sedigheh Tabibzadeh förstår författarens avsikter tycker hon att författaren stereotypiserar problemen och borde ha låtit fler personer läsa texterna innan de gavs ut.

– Men min kritik handlar inte om hon har goda avsikter eller inte. Det handlar om vilket ansvar en författare har vad gäller representation även efter att boken givits ut och då kan tolkas av andra.

Och eftersom ämnen som homofobi eller social utsatthet är aktuella också i europeiska länder, tycker hon att författaren exempelvis kunde ha låtit historierna utspela sig i Sverige, eller ha skrivit historier om hur man tar sig in i ett nytt samhälle.

– Jag är emot allt som skapar en vi och dom-känsla. Vi måste hjälpa dem som kommer hit att kunna integrera sig. Och vi har ansvar för att leda folk att hitta jobb, och att alla mår psykiskt och fysiskt bra.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".