Kjell Westö. Foto: Katja Lösönen

Kjell Westö: "Hägring 38"

Jenny Teleman recenserar "Hägring 38" av Kjell Westö
1:53 min

Författaren Kjell Westö har kallats Nordens viktigaste uttolkare av vår storpolitiska historia, och hur den påverkat människornas liv och inre. Nu kommer hans nya roman "Hägring 38". Blicken faller på samma område som hans tidigare fyra romaner, som alla skildrar Helsingfors och Finlands 1900-tal: "Drakarna över Helsingfors", "Vådan av att vara Skrake", den Finlandiaprisbelönade "Där vi en gång gått" och "Gå inte ensam ut i natten."

I "Hägring 38" försöker en man och en kvinna glömma och gå vidare, inte så lätt i Europa under sent 30-tal.

Jag tror att advokat Thunes kontor ligger i norrläge. Dagsljuset faller nog på moderna linoleummattor, färgar dem ängsligt avvaktande blekblå på morgonen, uppgivet grå på eftermiddagen.

Möjligen har receptionen där fru Wiik, Matilda, Miljafröken sitter, parkettgolv. Som knarrar diskret, tröstande när de bägge rör sig därinne. Kontoret är ett litet skyddsrum, en viloplats för trasiga nerver.

Men det ligger i Helsingfors 1938 och de här sköra väggarna har liten chans att stå emot den rasande utrotning som väntar Europa runt hörnet eller minnet av inbördeskriget som lurar bakom det just passerade hörnet.

Matilda är 37 år gammal och får anställning hos den nyskilde, stukade humanisten Thune.

Han arbetar förstrött och träffar förstrött sin herrklubb vars gemenskap börjar blåsa sönder av de ruttna ideologiska vindarna från Tyskland. Antisemitism, bolsjevikskräck och förakt och beundran för den lille rikskanslern tömmer gemenskapen på syre.

"Hägring 38" är inget kammarspel, men det är ett väldigt vackert arbetsrum Westö byggt upp för att sedan låta människorna därinne sakta splittras i allt mindre beståndsdelar. Kontoret, fristaden blir allt kvavare, en sammanpressad luftficka bara, mellan våld från då och våld som ska komma.

Jag räknar ut deckargåtan som gömmer sig ungefär mitt i boken. Det gör ingenting, det är advokatens sammansatta förlorande person och Matildas sönderfall i det uppgivna vänliga ljuset som gör romanen till vad den är. Suggestiv, vemodig, blågrå, och tät.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".