"Journalister är vår tids generalister"

"Det är inget yrke i sig, det är en kompetens"
2:19 min

Journalistutbildning är ingen garant för att få jobba som journalist, menar forskare. Det är en kompetens och inte ett yrke i sig.

Antalet utexaminerade journalister har ökat med 400 procent under den senaste tioårsperioden samtidigt som mediebranschen befinner sig i kris och tampas med nedskärningar, speciellt inom dagspressen. Både Arbetsförmedlingen och SJF har påpekat att antalet examinerade journalister vida överstiger arbetsmarknadens behov.

Men Lennart Weibull, medieforskare, som bland annat skrivit om journalistutbildningens framväxt i Sverige, ser med viss tillförsikt på journaliststudenternas framtid:

- Journalistutbildningen idag är en generalistutbildnidng. Man lär sig mycket, att skriva och samhällsvetenskap. Arbetsmarknaden är bredare än klassisk journalistik, säger han.

Vad gör en generalist då?

- Ja, en generalist är någon som kan jobba med flera olika saker och har en bred kompetens. Det är ju inget yrke i sig, utan det är en kompetens.

Journalistrollen förändras i takt med medieutvecklingen, menar Lennart Weibull, som hellre kallar dagens journalister för generalister.

När journalistutbildningarna startade på 60- och 70-talet var de inriktade på traditionell journalistik i ett enhetligt medielandskap bestående av dagspress och public servicemedier.

Under 90-talet ökade branschens krav på teknisk kompetens, vilket också avspeglade sig i en rad nya nischutbildningar i journalistik.

Idag finns det hela 32 journalistprogram och 22 fristående kurser i journalistik på högskolenivå och 17 folkhögskoleubildningar.

- De är populära och har högt söktryck och högskolor och universitet kan därför använda dem som marknadsföring, säger Lennart Weibull.

Men uppsjön av utbildningar avspeglar också mediebranschens behov av specialisering inom fältet.

Frågan är bara om de speglar arbetsmarknadens behov?

- Det handlar inte så mycket om behoven på arbetsmarknaden bara, säger Lennart Weibull. Det överordnade är att ha ett brett utbildningsutbud.

Men ska det finnas någon korrelation mellan arbmarknaden och antalet utbildningar?

- Nej, det tycker inte jag, säger Lennart Weibull.

Varför?

- Arbetsmarknaden är svår att förutsäga. Jag tror att det är viktigt att studenter får läsa efter sina intressen. Utbildning kan också påverka marknaden i viss riktning. Och de får läsa något bredare än journalist, jag kallade det förut för att bli generalister.

Och journalisterna, eller generalisterna, får vara beredda på att följa med i mediemarknadens svängningar och inte se en journalistutbildning som en garant för att få jobba som journalist:

- Nej, man får nog vara beredd att man får hamna utanför journalistiken och att journalistrollen inte är så entydig som den var för 20 år sen, säger Lennart Weibull.

Isa Andersson

isa.k.andersson@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".