Elisabeth Hjorth. Foto: Dan Hansson/Scanpix.

"Vid himlens början" av Elisabeth Hjorth

Anneli Dufva recenserar "Vid himlens början"
2:10 min

Elisabeth Hjorth är författare och kritiker. Hon debuterade 2008 med den prosalyriska Kärnfamiljen och fick ett sorts genombrott med sin första roman Hängivelsen, när den kom ut år 2011.Hennes nya roman har titeln Vid himlens början - den rör sig genom Europa och Anneli Dufva har läst den.

En europeisk fresk. En blek målning i ord som föser in, försöker fånga in några människors liv. Romanen rör sig i skuggan av Balkankriget och den skildrar en romsk mor på papperslös flykt med sin son över kontinenten. Bland annat. Där finns också den sörjande, supande Elsiie - hon som inte kan komma förbi sin egen sorg över en förlorad dotter och som låter först sorgen och sedan spriten döda och dränka allt, även hennes relationer till både maken och sonen. I den stad de flyttat till, staden med balsampopplarna. Ett underbart ord.

Och det är där hon trivs Elisabet Hjorth, i detaljerna, de doftande bilderna, de fysiska förnimmelserna; hud, sår, hunger.
Där är också Sandlund, soldaten som bara vill tillbaka till striden, till kriget, som inte står ut med sin mor och dotter, sitt liv på hemmaplan. Barn. Föräldrar och barn. Tomhet och tystnad. Oförmåga.
För det är en dyster roman det här, fullkomligt fast i sitt eget tungsinne. Men det är också en vacker roman, lika självklar i sin språkliga dräkt - både gles, skör och bitvis betvingande.

Och trots vardagligheten är det berättelsen om Elsiie som bränner mest, som mest hade kunnat bli en egen bok.
Det känns att Elisabet Hjorth har en tydlig ambition som författare, en vilja att förhålla sig till romanen som form och, som det verkar, till romanens kapacitet att faktiskt bära de stora frågorna om ansvar och medmänsklighet och detta dessutom ur ett samhälleligt perspektiv.
Att romanen, precis som sina gestalter, sedan håller sig bakom den hinna som skiljer jaget från världen, stannar i det frånvända, det tror jag är meningen. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".