Foto: Mats Bäcker.

La cage aux folles på Göteborgsoperan

Mia Gerdin recenserar La cage aux folles
2:32 min

I lördags var det premiär på musikalen La Cage Aux Folles på Göteborgsoperan och det blev en dubbel premiär för Kulturnytts Mia Gerdin.

Jo, så var det, för jag hade aldrig sett La Cage aux Folles tidigare - denna historia om två män, en nattklubbsägare och hans primadonna - ett par där den ene - med deras egna ord - är transvestit och den andre bara vanlig bög. De har tillsammans fostrat en son som nu ska gifta sig med dottern till en ultrareaktionär politiker.

Lite mossigt låter det allt om själva storyn, skulle kunna vara upplagt för rena buskisen, men med Bo Hermanssons regi har detta blivit en föreställning som stundtals rörde mig till tårar. Och det var otippat.

Primadonnan Zaza, rollen som tidigare gjorts av Loa Falkman och förstås Jan Malmsjö på 80-talet, spelas nu av Mikael Samuelsson.

Mikael Samulesson tar fram sårbarheten snarare än fjolligheten hos Zaza eller Albin som han heter, och han har en mycket fin matchning av Hans Josefsson, veteran på Göteborgsoperan, och som jag var rädd för skulle bli alltför käck i rollen som nattklubbsägaren George, men Josefsson har både allvar och värme i sin gestaltning som väcker respekt.

Och så har vi då (till sist) den överdådiga inramningen - den stora trappan med neon, den levande kandelabern som sänks från taket - allt för att lyfta fram dansare i plymer och paljetter som tar ut alla svängar som de kan

Göteborgsoperans stora scen fylls med lustfyllda volter och hisnande höftvickningar till full orkester.

Jo, det är en lyckad och sprakande föreställning men stundtals också en ömsint påminnelse om allas vår rätt att få vara den vi är.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".