Ryskt avantgarde på Moderna museet i Malmö. Foto: David Richter/SR.

Ryskt avantgarde i ett totalitärt samhälle

Ryskt avantgardes visioner om ett nytt slags samhälle
3:01 min

Moderna museet i Malmö tar ett större grepp på den ryska avantgarde-konsten i början på förra århundradet. I sin nya utställning försöker man förklara hur förhållandet var till den nya makten efter revolutionen och hur man tog sig fram i ett svårare konstnärligt klimat.

Det första som möter besökaren är en 4 meter hög modell av Tatlins utopska torn som från början var tänkt att byggas till den tredje kommunistiska internationalen 1920 - den skulle vara 400 meter hög och sprida kommunistisk information. Det var förresten det här tornet som Ai Wei Wei gjorde en parodisk pendeng till som ställdes ut på Louisiana häromåret.

Vladimir Tatlin var var en av de konstnärerna som ville vara med och forma den nya nationen. En annan var Rodtjenko. Flera av konstnärerna på utställningen hade under åren strax före eller efter revolutionen varit med och utvecklat olika konstriktningar - konstruktivismen och suprematismen - den senare abstrakt konst som gav uttryck för en kosmisk och andlig dimension. Och från början trodde flera av konstnärerna att uttrycken kunde kunde vara med tjäna den nya tiden, den nya nationen.

– Ja, de kunde göra det under en kort period, men sedan, redan innan Lenin dog 1924, så blev det svårare och svårare att komma med en abstrakt konst för man tyckte det var svårt att förstå. Under Stalin blev det stramare och stramare och då försökte konstnärer som Tatlin och Rodtjenko att försöka göra så gott de kunde, säger Iris Müller-Westermann, som är curator.

Makten ville ha figurativ konst, eller ännu hellre att konstnärerna skulle vara hantverkare - en del började designa möbler, formge affischer, Rodtjenko fotograferade. Men det fanns också andra som gjorde subtila försök att revoltera mot bestämmelserna.

– Malevich målar föreställande igen, men han sätter in små abstrakta tecken i sina verka  så att man förstår att han inte är en socialistisk realist, när han gör de här verken. Och Rodtjenko börjar också måla föreställande igen.

Men på vägen så verkade ju flera i den här totalitära statens tjänst - tar utställningen dem i försvar?

– Men jag tror inte att de upplevde att det var totalitärt då.Tatlin säger: tanken inte slog mig om jag var för eller mot revolutionen, den hade bara ägt rum och nu ville vi gestalta allt det vi hade att erbjuda; ett nytt samhälle,   säger Iris Müller-Westermann. Den innehåller även en del som skildrar hippie-rörelsen efter 1969 i sovjet. Utställnignen öppnar till helgen.

David Richter
david.richter@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".