Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

"Frk Julie" på Göteborgs stadsteater

Publicerat måndag 16 september 2013 kl 07.51
Maria Edström recenserar Frk Julie
(2:24 min)

Strindbergs drama "Fröken Julie" har blivit ett av hans mest spelade men få tänker kanske på att pjäsen hade sin urpremiär 1889 i vid Studentersamfundet i Köpenhamn eftersom censuren mot osedlighet hade förbjudit en offentlig föreställning. Den danska pressen krävde att pjäsen beslagtogs och att Strindberg skulle utvisas ur landet. I helgen hade "frk Julie" som man här kallar pjäsen premiär på Göteborgs stadsteater i regi av Emil Graffman och Maria Edström var där.

Ett herrgårdskök långt från björkris, vedspisar och svensk midsommar - här har scenografen Julia Przedmojska skapat ett effektivt storkök med kakel, ångande kastruller, matluckor, stämpelklocka och en hel stab tjänstefolk vars enda fröjd är att ta en rök vid fläktens utblås. Det hela påminner lite om Staffan Valdemar Holms bejublade uppsättning i början av hans karriär, eller för att ta en lite bredare referens, har något av Roy Andersson grågröna tristess över sig. Det är som om regissör Graffman, som tillsammans med Lucas Svensson också bearbetat texten, velat mejsla fram dess provokativa urkärna av klass -och könskonflikt. Och det lyckas, här ljuder pjäsen på ett nytt sätt, det är som att höra ett välkänt musikstycke spelat i helt en annan tonart.

Fredrik Evers Jean, perfekt som underdoggigt småmallig kung i kökskollektivet medan Nina Zanjanis fröken Julie glider in, avspänt överlägsen, kallar Jean för "du, Jan", lite pojkflicka i shorts bara lite oövertänkt sugen på att pröva sig mot en förment ofarlig manlighet. Och båda två är helt fenomenala i det här kompakt svarta kammarspelet om makt och åtrå och Nina Zanjani tillhör dessa gudabenådade skådespelare som hela tiden överraskar i sitt spel, hennes tolkning är hela tiden i rörelse. Hela ensemblen med statister och Emelie Strandbergs Kristin med sin liksom beskäftiga besvikelse ska heller inte underskattas - ensemblen utgör här den helt nödvändiga fond av resignerad anpassning som hela dramat drivs av.

För varför måste fröken Julie dö? Det är en fråga som ofta formulerats från mer feministiskt håll och som absolut kan skapa nya relevanta tolkningar, tex Anna Pettersson fantastiska enkvinnsföreställning som fortfarande drar fulla hus. Men här på Studion på Göteborgs stadsteater blir det plötsligt glasklart varför hon måste dö - därför att hon ingår i ett patriarkalt ojämnlikt ståndssamhälle, där såväl hennes som klassens och samhällets heder utmanats av hennes beteende. Gamle August kände sin hederskultur och här har Graffman och hans ensemblen iscensatt den så att den framträder i all sin obönhörlighet

Maria Edström
maria.edstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".