Mästaren och Margarita upprör i Moskva

I moskva anklagar en präst i ryskortodoxa kyrkan, Andrej Kurajev, den ryske kultförfattaren Michail Bulgakov för satanism.

Kurajev är en kontroversiell präst och journalist utbildad på ett institut för vetenskaplig ateism tills han på 80 talet gick in i kyrkan. Han vill också starta en kyrkans tv kanal.

Andra i hans kyrka värnar dock Mästaren och Margarita som en roman som fått människor att börja tro. Ärkebiskopen i Moskva försvarade senast boken när han stoppade en staty till författarens ära att placeras i Sparvbergen. Men biskopen ville inte ha en staty nära en medeltida kyrkogård. Sparvbergen är den plats där romanen slutar. Statyn ett 35 miljoners projekt skulle ha placerats vid Biskopsdammarna, den plats där romanen börjar och central för alla Bulgakovälskare. Boende gillade konstnärens Bulgakovstaty i brons och Jesusfiguren på vattnet, men inte Satans primuskök.

Ett lika dyrbart projekt är en filmatisering i tio avsnitt på boken, åtta timmars film, men regissören har stött på en rad problem. Ingen skådespelare vill spela Satan - Woland i boken, en annan skådespelare har tvingats hoppa av efter två hjärtattacker. Regissören undrar nu om han borde lyssnat på den okände han mötte när han gick vid Biskopsdammarna som sa: Det kommer aldrig att gå.

En annan rysk regissör påstår att Bulgakovs änka, Elena, förebild för bokens Margarita, i en dröm avrått honom från att filma boken.

Och en som försökte fick filmen stulen ur kassaskåpet 1994, innan den visats.

Skrockfulla ryssar och Bulgakovälskare förvånas inte - boken föder magi , anser de.

Maria Persson-Löfgren

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".