Leila K på Grammisgalan 1994. Foto: Scanpix.

"Historien om Leila K" av Petter Wallenberg

2:32 min

Samma år som popstjärnan Leila K har sin största hit med låten Electric går hon i personlig konkurs, efter att bara två år tidigare ha varit Europas bäst säljande kvinnliga artist. Efter ett par år tysta år börjar hon siktas på Stockholms gator som hemlös och hon gör en kort comeback 2011 med singeln "Legendary". Producerade den gjorde Petter Wallenberg, som förutom att producera och driva klubb är en av personerna bakom boken Bögjävlar och tidningen Mums, han är också författare till Historien om Leila K.

En vän berättar att hon och några kompisar mötte Leila K på centralbron en kväll för ett par år sen. Att hon varit hög och försökt sälja en snodd diskokula till dem. Den sortens historier kallas "dagens Leila" små spaningar från folk som sett henne på stan var länge det enda som skrevs om henne offentligt.

Dramaturgin i boken om henne följer en vid det här laget välbekant reportageform med tydligt anslag och förklarande bakgrund. Sen följer uppgång och fall. Det är säkert berättat, på gränsen till förutsägbart, men själva historien om Leila K en bergodalbana i sig med extremt höga höjder, skarpa kurvor och branta djup.

Och allt börjar med en "Dagens Leila". Det är 2007, Petter Wallenberg hänger på härbergen och dagverksamheter i hopp om att springa på popstjärnan där och övertala henne att spela in nytt material.

Det lyckas, kan man kanske säga. För samarbetet kaosar från början och Boken bygger till stor del på berättelsen om det samarbetet, flera år försöker de spela in men lyckas bara ibland. Med hjälp av intervjuer och klipp ur gamla tidningar, ritas bilden av Sverige i skarven mellan åttio och nittotal, ett Sverige Leila K aldrig passade in i.

En tonårig göteborgstjej med marockanskt ursprung, på rymmen från sin kontrollerande pappa, över en natt Sveriges nya rapstjärna. Hela tiden oberäknelig, allt mindre intresserad av att vara andra till lags.

Bokens stora styrka är just att den visar hur mycket Leila K stack ut i en tid när kändiskvinnor förväntades vara hela, rena och välstrukna.

Istället utnämnde hon sig själv till "glamourektiker" som festade, klädde sig spejsat och inte drog sig för att såga andra artister och gjorde stor internationell succé samtidigt. Klassiskt manligt rockstjärnebeteende med andra ord, men som placerade henne på listor över Sveriges mest hatade kändisar.

Det är svårt att förstå hur hon kunde falla så hårt kanske handlar det också om hur den era då rockstjärnor kunde vara just rockstjärnor och förlita sig på skivförsäljning är förbi. Med hela branschen i kris måste de som vill lyckas smart planera sina karriärer utan backning från gigantiska skivbolag. Den transformationen fixade aldrig Leila K.

Victoria Greve

victoria.greve@sr.se
Kulturnytt

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista