EU ska garantera banklån till kultur

2:44 min

Banker som lånar ut pengar till företag och organisationer i den kulturella och kreativa sektorn kommer verkligen att kunna få en lånegaranti. Som vi tidigare rapporterat har det varit diskussioner om det, men nu tror alltså EU:s lagstiftare på den idén, för att få in mer pengar i den här sektorn. Lånegarantin är en nyheterna i EU:s sjuåriga kulturprogram Kreativa Europa som presenteras i Strasbourg idag.

Programmet administreras från EU-kommissionen som anser att bankerna behöver veta mer om vad de ger sig in på.

- Det handlar ofta om immateriella värden, och det kan vara svårare att i en affärsplan uttrycka värdena med de här olika företagen, säger Elin Rosenström på Kreativa Europa-desken i Stockholm.

En bank som inte förstår en affärsidé är också svårare att få låna pengar hos, men nu får den europeiska investeringsfonden i uppdrag att efterlysa banker som är intresserade av att lära sig mer om hur den kulturella och kreativa sektorn fungerar. De banker som går in i samarbetet med fonden och lånar ut pengar kommer alltså att få en garanti för att pengarna betalas tillbaka. På vilket sätt är inte klart än. Garantin ska lanseras 2015 och komma igång 2016.

Bland de andra nyheterna från årsskiftet märks ett nytt stöd för att bygga upp och utveckla publiken och ett för att utveckla dataspel.

Samtidigt läggs EU:s nuvarande mediaprogram ner och uppgår som en del i Kreativa Europa, vid sidan av en kulturdel och en övergripande del där lånegarantin återfinns. Syftet med Kreativa Europa är framför allt att stödja gränsöverskridande samarbeten:

- Och det handlar väldigt mycket om mobilitet, både för konstnärliga verk och för personer som arbetar i de kulturella och kreativa sektorerna, säger Elin Rosenström

Som det ser ut kommer EU-kommissionen att få spendera som mest 1,4 miljarder euro under de kommande sju åren på programmet.

Som vanligt måste man ordna en del av finansiering själv för att kommissionen ska möta en någonstans på halva vägen, men bland alla de projekt som fått bidrag i det nuvarande programmet finns Jonas Hassen Khemiris pjäs "Jag ringer mina bröder"och på den audiovisuella sidan är de internationella framgångarna flera. Den svensk-danska TV-serien "Bron/Broen" till exempel, som börjar med en död kropp mitt på Öresundsbron. Den fick 400 000 euro i bidrag, och enbart dess första del är såld till hela Europa plus ett 100-tal länder till i hela världen.

"Bron/Broen" omtalas i EU-sammanhang som ett skolexempel, "av två skäl", säger Anders Wilhelmsson på Kreativa Europa-desken i Stockholm:

- Man kan väl säga att "Bron/Broen" är en naturlig samproduktion i och med både innehållet i serien, vad som utspelar sig, och också att svenska tv-serier brukar finansieras tillsammans med andra nordiska länder.

Mediaprogrammet har också bidragit till succéer som "Millennium" och "Searching for sugarman". Det som avgör om ett projekt ska få bidrag är huruvida det har en europeisk potential, säger Kreativa Europa-deskens Ulrika Nisell:

- Alltså, det ska vara möjligt för projektet att spridas utanför de nationella gränserna, säger hon.