Med Billgren tillbaka till framtiden

2:19 min

På Kulturhuset i Stockholm invigdes i helgen ett nytt galleri, på initiativ av nya chefen för konstverksamheten Marianne Lindberg De Geer. Galleriet ligger på bottenvåningen i huset och har fått namnet Galleri Underlandet. Dit är det fritt inträde och först att ställa ut är Ernst Billgren som gjort installationen "Gammal framtid" och den klev Måns Hirschfeldt in i.

Men nej, där inne fanns det inga rävor eller änder och inte heller målningar med sådana där borgerliga miljöer som Billgrens djur brukar befolka. Där inne är det mest brunt. På en vägg en stor brun tavla som föreställer en  träinteriör: ett rum där det står en människoformad trälåda lutad mot en vägg och en kyrkformad låda på trägolvet.

Och i galleriet finns också en stor brun farkost som ser ut som något slags mellanting mellan ett flygande tefat och ett batyskaf och i ett fönster på farkosten visas i mycket suddig och hoppig film från Slussen i Stockholm, där man eventuellt ser en utomjording som åker Katarinahissen. Eller något sånt. Det är mycket mystiskt.

Framtiden var bättre förr är andemeningen i en text som står på en av galleriväggarena. Förr betydde framtiden framåt, förbättring, hopp. Varje generationen lämnade den förra bakom sig. Nu är framtiden ett hot. Och symbolen Slussen börjar bita själv i svansen.

De här är nu kanske inte något helt banbrytande tankegods. Det intressanta är istället Ernst Billgrens respons på de här känslorna. Ansatsen kan ju tyckas nostalgisk, men uttycket är rätt och slätt deppigt. Och den depressivt bruna tonen är väl ny på Billgrens palett?

I ett hörn står ett litet sceneri med ett ägg och några stora kristaller av mosaik. Det kan dras upp med en nyckel, men vad som händer då och vad det ska vara bra för, det tycks för länge sedan glömt. En gång i tiden var det nog spjutspetsteknik. Nu står det i ett hörn.

Billgrens installation blir en plågsam påminnelse om dammiga museisalar där själva kommunikationen passerat sitt bäst-före-datum. Rum som en gång med tillförsikt talade om världen utanför, om forntid och framtid; rader av föremål som allt eftersom tiden gått har tystnat eller på sin höjd mumlar inbördes. Och så mycket är säkert: i sådana salar vill man inte vara och den känslan man gott ta sig från "Gammal framtid". Och suga på.

Måns Hirschfeldt

Kulturnytt
mans.hirschfeldt@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista