Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Tuula Karjalainen: "Arbeta och älska" en biografi över Tove Jansson

Publicerat onsdag 22 januari 2014 kl 11.45
Anneli Dufva recenserar "Arbeta och älska"
(3:59 min)
Tuula Karjalainen har skrivit "Arbeta och älska" om Tove Jansson. Foto: Petri Virtanen

I år skulle Tove Jansson ha fyllt 100 år, något som kommer att märkas på många olika sätt. Konstnären, författaren och mumintrollens skapare Tove Jansson är ju faktiskt en av de mest lästa och omtyckta författare vi har på det svenska språket.  I mars öppnar till exempel en stor retrospektiv utställning med Tove Janssons måleri på Ateneum i Helsingfors, sammanställd av konsthistorikern och före detta museichefen Tuula Karjalainen.

Men redan nu kommer den biografi som samma Karjalainen skrivit om samma Jansson. "Arbeta och älska" är titeln på den, och Kulturnytts läsare är Anneli Dufva.

Arbeta och älska. I den ordningen. Arbete först, kärlek sedan. Där tar Karjalainen sin utgångspunkt till den här biografin, inspirerad av Tove Janssons eget ex libris. Och det är också vad hela boken genomsyras av, på ett djupt och stundtals skakande sätt. Hur lever man sitt liv? Hur gör man sina val? Och vad kommer de att betyda?

Tove Jansson var bildkonstnär, målare, utbildad både i Stockholm och Helsingfors, men hon kom att nå sin stora berömmelse med mumintrollen. Under efterkrigstiden kom de första böckerna med muminfamiljen. Berömmelsen växte gradvis, och snabbare i Sverige och flera andra länder än i hemlandet Finland, men den kom att växa sig så stor att konstnären Tove Jansson hade svårt att komma tillbaka, och det både i förhållande till alla muminälskare och för sin egen del. De sju år hon tecknade muminserier för brittiska the Evening News blev alltmer en plåga för henne.

Vad? undrar kanske någon, framgång som framgång? Men det är här Karjalainens biografi har sin styrka, det är ju inte så. Hon visar verkligen hur skaparkraften för den som lever sitt liv med arbetet först, med uttrycksviljan och behovet av att utvecklas - hur den människan kan bli nedslagen - i Tove Janssons fall djupt deprimerad av att inte känna sig fri i sitt verk.

Hon följer Tove Jansson från barndomen i konstnärshemmet. Ser hur hon präglas både av faderns höga ideal vad det gäller konstens betydelse och av moderns, för tiden så typiska för kvinnan, förminskade och anpassade ambitioner. Trots att modern också var konstnär.

Det blir krig. En period som präglar alla, och som Tove Jansson upplever som ett långt mörker. Hon möter män, tre olika, starka män, som alla ger henne inspiration, men som också vill forma henne. Genom den tredje av dem, författaren och politikern Atos Wirtanen blir hon delaktig i tidens vänsterkretsar. Hon sympatiserar med mycket, är pacifist och antifascist, men blir aldrig partipolitisk, och hävdar livet igenom konstens rätt i egen rätt. L'art pour l'art.

Just detta, hennes ovilja att låta verken föra någons talan eller tala för tydligt bidrar också till den kritik som riktas mot muminfamiljen under 60-talet. Familjen anses helt enkelt vara för borgerlig, något Tove Jansson bemöter med att hon inte skulle kunna göra det på annat sätt.

Och sen är det kärleken, som drabbar på riktigt när hon möter Vivica Bandler i  början av 1950-talet. En omskakande, omvälvande upplevelse, som präglar dem båda, för livet. Och Tuulikki Pietilä, som hon lever med till sin död. Karjalainen skriver bra om den lesbiska erfarenheten, i ett Finland där homosexualitet först var brottsligt och sedan klassades som sjukdom ända fram till 1981.

Överhuvudtaget präglas Karjalainens bok både av kunskap;att hon är konsthistoriker märks i det sätt hon förhåller sig både till Tove Janssons bildvärld och tidens konstnärliga strömningar och av en stor känslighet. Ja, lyhördhet, inför hur just denna konstnär tröskar, tragglar och arbetar sig igenom sitt liv.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".