1 av 3
Kraftwerk 3-D video installation. Foto: Timo Ohler
2 av 3
Aleksandra Ekster Venezia, 1915 © Archives Exter-Lissim, Association Alexandra Exter, Paris
3 av 3
Kraftwerk 3-D video installation. Foto: Timo Ohler

"Dansmaskiner - Från Léger till Kraftwerk" på Moderna museet

Cecilia Blomberg recenserar "Dansmaskiner - Från Leger till Kraftwerk"
4:00 min

Vad hände i konsten när filmen, bilen, det mekaniserade kriget, den moderna staden, hela industrialismens teknik blev ett ämne att ösa ur för konstnärer. Dansmaskiner - Från Léger till Kraftwerk heter en utställning som just öppnat på Moderna Museet i Stockholm och som handlar om just det här mötet.

Med musikgruppen Kraftwerk som ett samtida exempel, speglas sen verk ur konsthistorien.
Kulturnytts konstkritiker Cecilia Blomberg har sett utställningen.

Det är ett vanligt grepp idag att slänga in något från samtiden för att kasta nytt ljus över historien. Det funkar ofta bra.

Här är det alltså tyska Kraftwerk som med sin förhöjda estetik är det bad man ska igenom innan man kastas in i det förflutna.

Allting är så precist. De åtta dataanimerade filmerna. Musiken. Texterna, eller orden som precis som bilderna mer är signaler än berättelser. Allt i 3D såklart så att bilarna och tågen åker ut i rummet. Den är nästan för snygg denna kult till mannen, till maskinen. En stor lekplats för smarta stora pojkar som fått en jättefin verktygslåda som de behärskar fullt ut.

Det är med den känslan jag går in i nästa rum. Det är ett jättegrabbigt område. Det måste man se. När de handlar om de italienska futuristerna är det dessutom direkt obehagligt med deras så iskalla människosyn och senare koppling till fascismen.

Men maskinkulten lockade också revolutionära krafter Ryssland och Avantgardet där omfamnade även kvinnliga konstnärer. En av utställningens finaste målningar är Aleksandra Eksters hyllning till staden i verket Venezia från 1915. En glad hälsning till framtiden - där det verkar finnas plats för rörelse och förändring. Och framtidshopp.

De verk som fastnar är de som tar vara på det mänskliga i allt det här nya, som använder tekniken för djupdykningar i fantasin. Och som jobbar med riktigt kött och blod - människor som en del av framförandet - som Svenska Balettens experimenterande i Paris på 1920-talet. Filmen Entreacte som gjordes för dem är en pärla. Bland annat ingår en märklig begravningshistoria där följet börjar springa allt fortare för att sen trollas bort.

Och även Kraftwerk förs in i en mänskligare dimension när jag ser de uppträda live. I och för sig iförda kroppstajta robotdräkter. Men de skapar musiken inför publiken bakom sina altarliknande syntpodier. Då blir det också lättare att ta till sig fler lager i deras låtar. Som i Autobahn.

En Volkwagnsbubbla spelar huvudrollen. Själva symbolen för massbilismen både i den nazistiska ideologin men senare också i den tyska framgångsekonomin. Samma dubbla budskap som finns i själva motorväggsbygget och det kulliga bayerska landskapet. Dessutom är det förföriskt snyggt. En estetisk energiinjektion.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".