Svenska dagstidningar - lokalpress. Anders Wiklund/TT.

Alla tidningar tar betalt på nätet

"Det går att ta betalt för information som är unik"
2:25 min

Alla stora dagstidningskoncerner i Sverige har nu infört, eller planerar att införa, olika betalväggar för sina digitala utgåvor. Det visar en sammanställnings som TU, Tidningsutgivarna gjort.

Tidigast bland morgontidningarna i den här omgången var Sydsvenskan i Malmö för ganska exakt ett år sedan.

--Det har gått bra och nu ska betalväggen "skruvas åt", bli hårdare, säger Lars Dahmén - vd och chefredaktör på Sydsvenskan.

---Jättebra förändring för oss. Dels så har vi en satsning på en digital, alltså en e-tidning som läsarna får. Och då har vi märkt att under de papperslösa dagarna när papperstidningen inte kommer ut, då har läsningen av den digitala tidningen gått upp radikalt.

--En bra bit över hälften av våra prenumeranter har aktiverat sig digitalt och läser e-tidningen relativt ofta, säger Lars Dahmén.

--När det gäller att ta betalt för nyhetssajten, så ökar personerna som loggar in och läser. Men vi har ju en ganska porös sådan här betalvägg, vi har en så kallad frekvensmodell där man får läsa upp till 20 artiklar i månaden gratis. Så det innebär att det är ganska få ännu så länge som slår i det här taket.

Snart får Sydsvenskans nätläsare bara möjlighet att läsa fem artiklar i veckan. Och gradvis kommer villkoren att skärpas ytterligare säger Lars Dahmén.

Enligt Tidningsutgivarna (TU) har nu alla stora tidningskoncerner i Sverige infört, eller planerar att införa, någon form av betalvägg. Eller betallösning eller premiumerbjudande, som TU föredrar att kalla det.

Hårda betalväggar finns på Nya Wermlands-Tidningen, tidningarna i EK-koncernen, det vill säga Eskilstuna-Kuriren, Södermanlands Nyheter och Katrineholms-Kuriren. Vidare på Gota-medias BLT och Sydöstran och Stampens Hallands-Posten.

De andra lite mjukare betallösningarna är nästan lika många som dagstidningarna.

Expressen hade för övrigt tänkt införa en betalvägg i år, men har ändrat sig. Först ska den tidningen skapa sig en bättre bild av sina läsare.

Men det är alldeles för tidigt att avgöra vilken lösning som är bäst, säger medieekonomen Stefan Melsko.

--Det går att ta betalt för information som är unik och som du inte kan hitta via någon annan kanal. Föräldlat material, och inte minst lokalt material.

--Men om vi tittar på hemsidan, så har olika tidningar valt olika lösningar. Och det är tidigt att säga hur dåliga eller bra de olika lösningarna är, och vilken väg man bör följa, säger Melesko.

Men långt om länge har dagstidningarna insett att de gjorde sig själva en björntjänst genom att följa diverse it-gurus råd att lägga ut allt de har på nätet helt gratis.

--Ja, vilket är obegripligt! För dagstidningarnas ekonomi har ju aldrig mer än lite drygt hälften kommit från annonser. Och om man bara ska leva på annonser och inte från intäkter från läsarna, och bli helt digital. Hur ska man då finansiera den resurskrävande journalistiken?

--Det var obegripligt att ingen satte ner foten redan då!

Slutar Stefan Melesko, docent i medieekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".