Keri Russell och Bret McKenzie i "Austenland". Foto: Sundance Institute/AP/TT

"Austenland" av Jerusha Hess

Anneli Dufva recenserar "Austenland"
2:22 min

Romanen "Austenland" från 2007, skriven av amerikanska Shannon Hale, det är vad filmen med samma titel bygger på. Den är helt och hållet inspirerad av författaren Jane Austen, hennes tid och verk. Men med en halvung Austen-besatt kvinna av idag i huvudrollen.

Hale står också för filmens manus, tillsammans med regissören Jerusha Hess.

Hon är amerikan, hon har Mr Darcy i kartong i naturlig storlek hemma, hon har fullt av små te-serviser, av rysch och pysch och gullegull och hon både tittar på filmerna och läser böckerna om och om igen. Hon är riktigt besatt av Jane Austen.

Hon är också över 30, ogift och barnlös och allmänt över gränsen i sin besatthet. Men Mr Darcy, i naturlig storlek, det är ju egentligen skådespelaren Colin Firth. Och det är också honom hon trånar efter på tv:n. Det blir aldrig kommenterat i filmen, men kan ändå ses som en metakommentar till vad filmen försöker göra.

Jag skriver försöker, för jag tycker inte den lyckas helt, men jag tycker ändå att den med viss ära ger sig in i det träsk av spin-off filmer som uppstod när alla Austens romaner var filmatiserade både en och två och tre gånger, men suget efter dem fortfarande var lika stort. Vi fick "Jane Austen book club" och "Young Miss Austen", vi fick den satriska "Clueless".

I filmen "Austenland" åker huvudpersonen Jane på en organiserad och jättedyr upplevelseresa till England, till just Austenland. En plats, ett gods där man blir klädd i 1800-tals kläder, tilldelad ett rum, ett namn och en bakgrund och utlovad en romantisk upplevelse krönt av en bal i slutet. Det hela blir både fint och lite intressant och riktigt plumpt och töntigt.

Men Keri Russell i huvudrollen är en tillgång. Hennes Jane är en klassisk Austen-hjältinna. Vacker på ett lågmält sätt, skeptisk och klok - lätt att tycka om. Och det finns något spännande i hur intrigen delvis är en lek. Även jag som åskådare ska bli osäker på vad som är äkta och vad som är spel.

För hur ska man veta vad som är verkligt och sant när man befinner sig i en iscensättning där skådespelare gör allt för att det ska bli så austenskt som möjligt?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".