Var Gustaf Hallström nazist?

"Beläggen saknas"

Arkeologen Evert Baudou efterlyser belägg om nazism
2:13 min

Diskussionen kring teateruppsättningen om arkeologen Gustaf Hallström fortsätter. Det är Västerbottens Museum i Umeå som sätter upp en pjäs om den kände vetenskapsmannen. Historikern Magnus Alkarp har kritiserat uppsättningen för att den tar sin grund i ouppdaterad forskning. Han hävdar att Gustaf Hallström var nazist och rasbiolog. Men nu vänder sig arkeologen Evert Baudou, författare till den omfattande forskningsbiografin om Gustaf Hallström, mot anklagelserna.

 

– När jag skrev den här boken, den kom ut 1997 biografin över Hallström. Då hade jag inte tillgång till de här papprena. Nu säger Alkarp allt möjligt. Han påstår att det bygger på papper som han har sett. Men han kan inte lägga fram bevisen. Alltså beläggen saknas hela tiden. Han hänvisar hela tiden till någonting vi inte kan kontrollera. Och det är det som gör det så svårt.

I en artikel i Dagens Nyheter av Magnus Alkarp utmålas Gustaf Hallström som nazist, något som han bygger på hemligstämplat material som han tagit del av. Bland det offentliga materialet så finns det kopplingar till rasbiologi och rashygien som var vanligt under 30- och 40talet i Sverige. Hallströms förebild var, enligt Bauodou, vetenskapsmannen Oscar Montelius som var en tillämpare av rasbiologin.  Gustaf Hallström var också med från början i Riksföreningen Sverige - Tyskland, som stod bakom det nazistiska styret i Tyskland. Stéphane Bruchfeld doktorand i idé- och lärdomshistoria säger att det var skillnad på att vara nazist och nazist på den tiden. Alla var inte med i föreningen för att de delade ideologin utan det fanns andra skäl, till exempel affärsmässiga. Hur det var i Gustaf Hallströms fall vet han inte. Men en viktiga fråga går det då att skilja ideologi från de vetenskapliga rönen från den tiden?

– Det borde man kunna göra. Men det man kan väldigt ofta se under den här tiden är att mycket av forskningsintresset och forskningsinriktningen hade tydliga ideologiska drag. Inte minst i vetenskaper som arkeologi, historia och andra humanistiska vetenskaper.

Påverkade det då hans arbete? Evert Baudou menar att det inte gjorde det.

– Nej, det kan jag inte se att det gjorde. Hans böcker som han publicerade om hällristningar och en del om utgrävningar och likaså om de samiska offerplatsfynden. Det är vetenskapliga publikationer där han inte tar upp sådana värderingar, säger Evert Baudou.

Freja Lantto Heldebro
freja.lantto-heldebro@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".