Högkvarteret för NSA (National Security Agency). Foto: Trevor Paglen

Snowden-dokument i ny digital tidskrift

Mattias Berg om den hemligstämplade journalistiken
3:19 min

The Intercept är en ny digital tidskrift, som bland annat bygger på uppgifter från de hemliga dokument Edward Snowden tog med sig från den amerikanska signalspaningsmyndigheten NSA.

Mattias Berg har läst det första materialet som lagts ut på sajten, parallellt med en lång artikel i en klassisk kulturtidskrift för och mot den här typen av säkerhetspolitiska läckor.

Men han börjar med att betrakta de nattliga flygfotografier av den globala övervakningens högkvarter som finns i The Intercept.

NSA by night är ett legobygge av nedsläckta kontorskomplex i Fort Meade, Maryland. Den gigantiska parkeringsplatsen lyser i varmt orange. Utanför den myndighet som sköter de hemliga spaningssatelliterna, NRO eller National Reconassaince Office i Virginia, är parkeringen i stället blåskimrande. 

Men det som toppar den digitala tidskriften The Intercept är en avslöjande artikel om NSA:s roll i tekniken bakom de amerikanska drönarattackerna i bland annat Jemen och Somalia. Artikeln sägs bygga på Snowdens hemliga dokument och vittnesuppgifter från drönaroperatörer – och hävdar att de förarlösa farkosterna ofta bombar SIM-kort snarare än människor.

Enligt artikeln är drönarnas mål då de mobiltelefoner som finns registrerade på personer inom terrornätverken, med allt vad det kan innebära av ödesdiger felmarginal och oskyldiga döda.

Men bygger The Intercept och andra säkerhetspolitiska avslöjanden på livsfarliga läckor eller livsviktig journalistik? I senaste numret av kulturtidskriften New York Review of Books diskuterar juridikprofessorn David Cole den frågan ur ett strängt principiellt perspektiv.

För att reda ut saken, jämför han Snowdens nästan två miljoner läckta hemliga dokument med Wikileaks. Mycket förenklat kan man säga att David Cole kommer fram till att Wikileaks var moraliskt och politiskt tveksamt.

Varken Julian Assange eller Bradley Manning, militären som läckte själva uppgifterna och nu avtjänar ett 35-årigt fängelsestraff, hade någon politisk förankring. Risken finns då att man i stället agerar i egen sak och med tvivelaktiga motiv.  

Dessutom kunde Wikileaks läckor, enligt Cole, faktiskt försätta namngivna personer på hemliga uppdrag i direkt livsfara.

Däremot ser han Edward Snowdens agerande som betydligt mer motiverat – eftersom de uppgifterna till så stor del handlar om hur NSA övervakat själva allmänheten, privatpersoner över hela världen.

Till slut landar också juridikprofessorn i en friande dom, rent moraliskt, för alla de här tre visselblåsarna. Han skriver: ”Ingen valde Snowden, Manning eller Assange för att de skulle agera som vårt samvete. Men om inte hade de tagit den rollen – vem skulle annars gjort det?” 

Och på flygfotografierna i den digitala tidskriften The Intercept ligger högkvarteren för NSA och de andra säkerhetspolitiska myndigheterna och glöder i mörkret.

Jag räknar bilarna på NSA:s parkeringsplats: minst 170 stycken, trots att den ser nästan tom ut på fotografiet. Jag undrar vad de gör där hela natten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".