Mo Yan. Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

Mo Yan: "Förändring"

2:39 min

Det var 2012 som den kinesiske författaren Mo Yan tilldelades nobelpriset i litteratur. I det ögonblicket fanns tre av hans romaner översatta till svenska: "Det röda fältet", "Vitlöksballaderna" och "Ximen Nao och hans nio liv". Sedan dess har ingenting nytt översatt förrän nu. Då Mo Yans korta självbiografiska "Förändring" utkommer i Lennart Lundbergs översättning.

Mo Yans självbiografiska roman "Förändring" kom ut första gången 2009. Utgångspunkten var en idé hos författaren att beskriva alla de förändringar som inträffat i landet sedan slutet på Kulturevolutionen. Hur den efterblivna landsbygden blivit alltmer stadslik. Hur bondvischan industrialiserats och moderniserats. Och framförallt hur hans egna bilder av världen hade förändrats, och tillåtits att förändras.

Han ville börja berätta om 1979, men han kan inte låta bli att återvända till 1969. Då han själv just blivit utkastad ur skolan. Hur han började jobba på åkrarna, började skriva, fick sin första novell publicerad, snodde värvning, blev arméförfattare. Och han återkommer till 1969. Till förälskelsen i flickan med lastbilschauffören till pappa. En Gaz 51, tillverkad i Sovjetunionen, veteran från Korea-kriget, och nu transportör åt folkkommunen.

En lastbil av samma årsmodell dyker upp på Mo Yans för- läggning, och hans gamle klasskamrat He Zhiwu köper den första bilen för den svindlande summan 8000 yuan. Och historien fortsätter att dras åt kring Mo, He och lastbilschaufförens dotter Lu Wenli.

Precis som alla historier där det är meningen att man ska komma riktiga människor in på livet, blir det allt mindre som går att berätta. Eller rättare sagt: desto mer måste historien koncentreras, och därmed desto mer utelämnas. Och det kan inte hjälpas att den här självbiografiska romanen saknar den 气魄, det jävlaranamma som ka­raktäriserar Mo Yans fullgångna romaner. Samtidigt kommer man, paradoxalt nog, Mo Yans berättarbegåvning in på livet.

Hans magiska uppmärksamhet på situationen, sammanhanget, vågrörelsen i berättan­det. Därmed får man fler insikter i sociala konventioner, vad som kan sägas, vad som gäller, vilka förväntningar det är tillåtet eller lönt att hysa inför framtiden och de människor som man vill befolka den med.

"Om man inte kan gifta sig med den man älskar, får man göra det med den som ger bäst resultat," förklarar Mo Yans gamle skolkamrat, livserfaret. Efter att ha prisat sin vitryska frus genetiska skönhet. Cynism, nej, antropologi.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista