Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Transatlantic Conversations. Foto: Miriam Aïda/Sveriges Radio

Upprop från fria musiklivet

"Det saknas ett helhetsgrepp över musiklivet"
2:27 min

För första gången samlar sig hela det fria musiklivet i Sverige, detta för uppropet Ett musikliv för alla. Bakom uppropet står bland andra Folkets hus och parker, Föreningen svenska tonsättare och Sveriges orkesterförbund. Uppropet kräver mer pengar till det fria musiklivet och bättre samarbete mellan till exempel konserthus och musikgrupper. Karin Inde är förbundssekreterare på Riksförbundet svensk jazz och hon anser att Sveriges kulturpolitik inte matchar dagens kulturliv.

– Om vi till exempel tittar på utbildningspolitiken när det gäller framför allt den högre musikutbildningen som musikhögkolan och folkhögskolorna, så tycker vi att den har hängt med i tiden. I dag kan musiker utbilda sig inom de flesta genrer, men det är när de är färdigutbildade som förutsättningarna är väldigt olika, beroende på vilken musik man håller på med, säger Karin Inde.

Traditionellt har musik som opera och klassiskt fått allra mest pengar av staten, hela 90 procent, men nu kräver det fria musiklivet mer. Jazz, folk, visa och rock – det fria musiklivet har fått nöja sig med bara tio procent av kakan. Karin Inde menar att det finns många goda exempel på institutioner som är bra på att samarbeta, men också många dåliga. Därför kräver uppropet reglering av hur opera- och konserthusen använder sina resurser.

– Vi tycker att alla musikinstitutioner ska kunna visa att man samarbetar med och involverar det fria musiklivet till 30 procent. Det finns det musikinstitutioner som gör redan i dag, men vi tycker att alla ska nå den nivån.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth tycker att det är positivt med ett så stort engagemang från det fria musiklivet, men menar att de pengar som redan går direkt dit räcker. Och när det kommer till kravet att reglera vad musikinstitutionerna gör med sina pengar, menar kulturministern att det är inte så politiken fungerar.

– I vår politik går vi inte in på att öronmärka pengar och tala om för institutionerna hur de ska jobba, vad de ska spela för föreställningar eller för musik, utan vi har en stark tilltro till institutionerna. Men jag ser ju gärna, utan att man nämner procentsatser, att man samverkar med det fria musiklivet liksom med de fria teatergrupperna, för det är viktigt.

Karin Inde på svensk jazz menar att samverkan är precis vad som saknas.

– Det känns som att kulturpolitiken inte har tagit ett helhetsgrepp över musiklivet, som gjorts till exempel på filmområdet eller på museiområdet. Så det behövs att man ser musiklivet som en helhet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".