"Heliga Johanna Av Slakthusen". Foto: Martin Skoog

"Heliga Johanna Av Slakthusen" på Folkteatern i Gävleborg

Maria Edström recenserar ”Heliga Johanna Av Slakthusen”
2:20 min

Bertolt Brecht skrev sin pjäs ”Heliga Johanna Av Slakthusen” under åren 1929 – 31 mitt under börskraschen. Den spelades en gång i tysk radio 1933 innan nazisterna förbjöd den. Inte förrän 1959 sattes den upp på scen och nu har den än en gång haft premiär, nu på Folkteatern i Gävleborg i översättning av Maria Tellander, scenograf och kostym Heidi Saikkonen och i regi av Malin Stenberg.

Det verkar vara ett tidens tecken med en enkel avskalad estetik, en klassiker liksom nedkokad inpå benet. Precis som Stefan Larssons ”Rickard III” på Dramaten med sin lilla ensemble, sin rena spelyta och neutrala kostymer så låter Malin Stenberg ”Heliga Johanna Av Slakthusen” på Folkteatern utspelas i ett kontorslandskap med glasade ytor, chefsbur och persienner och en liten tät ensemble klädd i snygga kostymer och trenchcoats. Nu vill vi ha analys och tanke, alltså ner i dramernas kärna, strukturerna, idéerna!

Och där hamnar vi raskt, Brechts pjäs från den förra stora börskrisen lånar sig skrämmande elegant till denna stiliserade modernisering; spekulation om varor, priser och arbete verkar i dag grovt sett förete  liknande koreografi. Och mitt i detta frälsningssoldaten Johanna Dark spelad av Alexandra Zetterberg Ehn som vill göra det goda men som bittert får erfara att det sällan räcker.

Malin Stenberg håller rytmen och pulsen med Folkteaterns alltid väl- och samspelade ensemble. Här lyser speciellt Arabella Lyons porträtt av köttkungen Pierpont Mauler, styckets kapitalist som ett tag rörs av Johannas naiva rättframhet. Lyons Mauler, kompakt som en oxe och hård som flinta och djupt där inne en eruptivt känslofullhet. Även Martin Pareto är rörande som Fru Luckerniddle vars make hamnat i köttkvarnen och blivit smörgåspålägg. Där funkar den könsöverskridande rollbesättningen utmärkt med distansen, förfrämligandet där rollen och skådespelaren inte ska sammansmälta.

Däremot är jag mer tveksam till greppen att låta den utmärkte Björn Johansson vara en riktig superfjolla som börsmäklaren Sullivan Slift - det luktar fördomsfull 1970-talsteater av sämsta märke och dessutom är väl knappast en feminisering finansvärldens stora problem.

Nej snarare kan den väl just lägga under sig och inkorporera allt, även en utmanare som Johanna Dark  –  som slutar som dess martyr; Heliga Johanna Av Slakthusen. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".