Yana Kleyn - Donna Anna, Michele Angelini - Don Ottavio, Elin Rombo - Donna Elvira, Linus Börjesson - Masetto, Sara Widén - Zerlina, Ola Eliasson - Don Giovanni. Fotograf: Markus Gårder

"Don Giovanni" av Mozart på Kungliga Operan

3:12 min

Ständigt denne Don Giovanni - Mozarts opera spelas just i år på flera ställen i hela Norden och nyligen hade också Unga Dramaten premiär på en föreställning där Don Giovanni går i sexan.

I helgen hade den här berättelsen om den cyniske förföraren som till sist straffas hårt premiär på Kungliga operan i Stockholm.

Det är en sjaskig föreställning och den vill vara det. Don Giovanni är en sexmissbrukare som ställt allt på autopilotläge. Det finns inga tankar bakom något han gör - det är bara djupt liggande reflexer. Han, och de flesta andra på scenen, ljuger eller lurar sig själva hela tiden. Man säger en sak, gör en annan och tänker en tredje. Allt handlar om egna vinningar - och så små korta stunder av plötsligt sant allvar.

Som när Yana Kleyn, Elin Rombo och Michele Angelini sjunger en terzett i slutet av första akten.

Regissören Ole Anders Tandberg har flyttat allt till en nutid - en lätt absurd sådan. Här finns inte bara ett bröllopspar - de är minst dussinet. Här finns massor av toalettbås att ha sex i. Här finns en filmkamera att dokumentera allt med. Allt är konsekvent svartvitt.

Det här är den femte Mozartuppsättning jag sett som Tandberg regisserat. Han älskar att ta risker med sina uppsättningar. Han vill gärna balansera mellan allvar och en lätt absurd gestaltning och eftersom han också är sin egen scenograf är det alltid roligt att se hans föreställningar. Visuellt lockar han alltid in en i dramatiken, men ibland når han inte ner i svärtan och smärtan på det sättet han gör här.

Den sjaskighet, den ruttenhet och sorg som finns på scenen är realistisk och drabbande. Någon gång får vi ett litet skämt från scenen men annars är det verkligen Don Giovannis ocensurerade erövringsresa via Donna Anna, Donna Elvira och Zerlina vi ser. Alla är ting för honom. Så här svart har jag aldrig sett den här operan och det känns helt i sin ordning.

Dessutom har gestaltningen kraft i och med dirigenten Lawrence Renes och Kungliga Hovkapellet som tar fram mozartska linjer med lätthet och attack - precis som de många högt kvalificerade sångarna. Ni hörde ju det nyss - utöver dem kan jag nämna Luthando Qave som Leporello och Ola Eliasson som Don Giovanni.

Han får, paradoxalt, de varmaste applåderna när han sjunger till sitt eget ackompanjemang.

Det är bara att hålla i sig i plyschfåtöljen på Kungliga Operan och skatta sig lycklig över att jag inte är med i spelet däruppe på scenen. För det är jag väl inte? Vem är jag - i så fall? 

Operan direktsändes i grannkanalen P2 och finns för efterlyssning under 30 dagar på P2 Live Opera.

Operan kommer att direktsändas på bio över hela landet nu på lördag den 22 mars 2014.

Följ länken nedan för att höra en Kulturradio Special om Luthando Qave - Leporellos uttolkare.

Dessutom kommer man att diskutera föreställningen i Kulturredaktionens program Kritiken tisdag 18 mars kl 14.03. Programledaren Anneli Dufva och bisittaren Jenny Aschenbrenner har bjudit in Ella Petersson och Eric Schüldt till studion. Petersson gör just nu P2s operamagasin Bänkad med Ella och Schüldt gör bland annat regelbundet Lördagsmorgon i P2. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista