Ur "Free Angela and all political prisoners". Foto: Folkets bio

"Free Angela and all political prisoners" av Shola Lynch

2:36 min

Den amerikanska universitetsläraren Angela Davis var svart, kommunist och aktiv i den revolutionära organisationen Svarta pantrarna. Hon blev också föremål för en av de mest uppmäksammade rättsfallen under 70-talet. Nu kommer en amerikansk dokumentär som skildrar inte bara en laddad rättegång, utan en tid av stora samhällsförändringar. Emma Engström har sett filmen som fått samma namn som Angela Davis frigivningskampanj.

Så lät det 1975 när Ekot intervjuade Angela Davis, som hade släppt sin självbiografi på svenska.

Och berättelsen om hur hon hotades med dödsstraff, för att sedan frikännas, är fascinerande och värd att återberättas. Bland annat såg vi för några år sedan SVT-journalisten Bo Holmströms intervju med henne från fängelset, i långfilmen "Black power mixtape". I filmaren Shola Lynchs dokumentär med det långa namnet "Free Angela and all political prisoners" får vi en relevant och gedigen uppfräschning av det dåliga kollektiva minnet.

Davis var skolad i tysk filosofi och undervisade om Marx på universitetet. Med sin svala framtoning och svajande afrofrisyr blev hon en tacksam symbol för den tidens stora förändringar i USA: en växande vänsterdriven medborgar- och kvinnorättsrörelse som krockade våldsamt med en mer konservativ kommunisträdsla.

Och medan Davis rättegång fortfarande pågick avskaffades dödsstraffet. För att återinföras när ett nytt decennium var på väg.

Filmaren Shola Lynch tar inte många steg från Davis perspektiv. I musikval och intervjusituationer är det tydligt var hennes lojalitet ligger, och de kritiska frågorna lyser med sin frånvaro. Det hade kunnat göra större skada om Lynch var en sämre dokumentärfilmare. Men genom att koncentrera sig på en synvinkel blottläggs också den enorma hängivenhet som präglade rörelsen kring Davis.

Inte minst är det spännande att se hur Davis handplockade jurister, ovanliga i det annars så helvita rättssystemet, gnuggar geniknölarna för att hitta en vinnande strategi. Att de använder feministiska argument och omvända maktperspektiv är en av många detaljer som på samma gång rotar filmen i 70-talet och i vår tids nyvaknade intresse för intersektionalitet, det vill säga maktanalys som tar upp både hudfärg, klass och kön.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista