Forskare startar fiktivt skivbolag

2:32 min

HUMlab vid Umeå universitet drar igång ett annorlunda forskningsprojekt för att under fem år framåt lära sig mer om den digitala logiken på framför allt musikområdet.

Tidigare under våren har vi här i Kulturnytt berättat om så kallad ”robotlitteratur”. Böcker som skapas med hjälp av helt automatiska processer, till exempel genom att ett antal artiklar från Wikipedia länkas samman utan någon mänsklig redaktör.

Men det här är bara ett exempel på hur de digitala systemen skapar sin egen logik, som ofta är svår att få grepp om eftersom själva informationen ägs av storbolag. Insynen är minimal i hur till exempel iTunes topplistor eller Amazons rekommendationstjänster egentligen fungerar.

Därför sätter nu HUMlab i Umeå igång ett annorlunda forskningsprojekt för att under fem år framåt lära sig mer om den digitala logiken på framför allt musikområdet. Etnologen Anna Johansson berättar att forskarna bland annat ska starta ett fiktivt skivbolag.

 – Tanken bakom det är just att prova ett sätt att få tillgång till data genom att skapa ett eller flera fiktiva skivbolag som producerar och lanserar musik, för att se vilken typ av data man får från den sidan av systemet, säger Anna Johansson.

Etnologen Anna Johansson har arbetat tillsammans med Pelle Snickars, som leder projektet. Han är medieprofessor med inriktning mot digital humaniora vid HUMlab i Umeå, leder projektet. Pelle Snickars berättar att det till exempel finns musiker som skriver mängder av låtar varje dag för att försöka tjäna pengar på den digitala logik som till exempel Spotify använder sig av.

– Men som forskare har man ganska svårt att få access in i den här teknikens ”svarta låda”. Ett exempel är de enorma dataströmmar som genereras av Spotify eller Netflix eller andra aktörer – som de naturligtvis använder på en massa olika sätt för att förfina utbudet och få oss att konsumera mer. Men som vi som forskare inte har tillgång till, säger Pelle Snickars.

– Ur forskarperspektivet är det också viktigt att vi både får tillgång till och kan bearbeta den här typen av data, så att vi kan hänga med i utvecklingen, vara med på tåget, säger Anna Johansson.

Därför kommer det här forskningsprojektet, som går under namnet ”Strömmande kulturarv - filförföljelse i digital musikdistribution”, även att pröva mer experimentella och konstnärliga metoder.

En av frågeställningarna gäller samspelet mellan människa och maskin i till exempel rekommendationstjänster.

– Vad är det egentligen som gör att något hamnar högt upp? Det är inte alltid självklart om det är mänskliga subjekt som har klickat åtta miljoner gånger på en You Tube-video, det kan också vara andra system. Så även här har vi exempel på när tekniken spelar oss ett spratt, säger Pelle Snickars.

Till slut handlar det alltså om den allt mer brännande frågan i vår tid. Gränsen mellan levande och dött, data och individ. Att som humanistiska forskare också hitta människan någonstans bland alla automatiska processer.

– Ja… vad nu en människa är i de här sammanhangen. Det återstår att se. Vi får återkomma om de där fem åren, säger Anna Johansson.

Det dröjer alltså till 2017 innan det här forskningsprojektet vid HUMlab i Umeå ska vara klart och vi får reda på resultaten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista