Ruinerna av S:t Hans och S:t Pers kyrkor i centrala Visby. Foto: Anders Wiklund/TT

Alla partier värnar kulturarvet

2:38 min

Kulturarvet har varit en hjärtefråga för Alliansen och alla riksdagspartier verkar bry sig. Men pengarna matchar inte visionerna.

Frågan är vilket kulturarv politikerna vill bevara och till vilket pris. För arvet växer.

I Finnerödja i Västergötland finns rester från boplatser efter resande – en historia som fram tills nyligen varit svår att ta i. Nu är en av platserna, Krämarstaden, kulturminnesmärkt och undersöks.

Det här projektet är ett relativt nytt sätt att förhålla sig till det förflutna där människorna på platsen själva undersöker sitt kulturarv.

Alliansregeringen har kulturarvet som en av sina hjärtefrågor men anslagen till Riksantikvarieämbetet, har legat still i närmare två decennier. Frågan blir då: Vad ska ska prioriteras? Slott eller resandebosättningar?

Birgitta Johansen är sakkunnig på Riksantikvarieämbetet.

- Det man har sagt nu under väldigt lång tid det är att det är alldeles för lite pengar för att man ska kunna lösa de här uppdragen, säger hon.

Sverigedemokraterna gjort kulturarvet till sin viktigaste kulturpolitiska fråga, med förslag om bland annat en kulturarvsfond. Aron Emilsson är partiets kulturpolitiska talesperson:

- Det finns en norsk modell för en kulturarvsfond där organisationer, föreningar, privatpersoner och till och med myndigheter i vissa fall som kan söka medel för att bevara, trygga och skydda kulturarv som är på väg att försvinna eller behöver värnas, säger Aron Emilsson (SD).

Aron Emilsson ser gärna att stödet går till allmogekulturen och det kulturarv som funnits länge i Sverige.

I fjol fick Riksantikvarieämbetet 251 miljoner att fördela till kulturarvsändamål som bland annat fornlämningar, slott och det industriella kulturarvet.

Svenska kyrkan får dubbelt så mycket för att underhålla sina byggnader. Och den fördelningen, en halv miljard mot 250 miljoner, är alla riksdagspartier nöjda med.

Det visar Kulturnytts enkät om kulturarvet som riksdagspartierna svarat på. Sen vill partierna satsa mer på det icke-kyrkliga, men anger inga summor.

Att digitalisera kulturarvet och därigenom göra det mer tillgängligt för fler lyfter Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet fram i sina enkätsvar. Per Lodenius är Centerpartiets kulturpolitiske talesperson:

- Det handlar om hur alla ska få ta del av vårt gemensamma kulturarv. Många institutioner finns ju placerade i storstäderna, inte minst i Stockholm stad där vi sitter idag, och då är det viktigt att få tillgänglighet i hela landet och digitalisering är ett sätt att göra det tillgängligt, säger Per Lodenius (C).

Lodenius kan i nuläget inte lova några höjda anslag till kulturarvet, utan avvaktar budgetförhandlingarna i höst.

Moderaterna vill satsa mer på att göra kulturarvet mer internationellt känt för att locka turister och därigenom skapa fler arbetstillfällen.

Folkpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet skriver i Kulturnytts enkät att de vill satsa mer på museerna genom att återinföra fri entré på statliga museer. Socialdemokraterna vill även prioritera det industriella kulturarvet.

Miljöpartiet vill ge mer stöd till bibliotek och lokala museer och för skapande verksamhet som slöjd och hantverk. Partiet vill också utveckla skogsbruket för att skydda kulturlämningar i naturen.

Tina Ehn är kulturpolitisk talesperson för Miljöpartiet: 

- Man missar vissa delar när det gäller att få med det i olika politiska beslut. Jag nämnde skogspolitiken, där vet jag att det finns en brist av hänsyn till natur- och kulturmiljön i skogsbruket idag, säger Tina Ehn (MP).

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista