Therese Bohman. Foto: Elin Steen/Sveriges Radio

"Den andra kvinnan" av Therese Bohman

"Den andra kvinnan" av Therese Bohman
2:35 min

Kulturjournalisten Therese Bohman som varit verksam bland annat på Expressen kultur och Axess magasin debuterade som skönlitterär författare 2010 med romanen Den drunknade. Nu kommer hennes andra bok, Den andra kvinnan. Jenny Aschenbrenner har läst den.

Om du arbetar i ett sjukhuskök, om du står där varje dag och slevar upp makaroner och storkökstekta köttbullar till stressad sjukhuspersonal medan fukten från de evigt brummande diskmaskinerna äter sig in i din hud med sin sura, dova lukt - vad är det mest banala du kan göra? Att titta upp från karotterna och blicka rakt in en överläkares skarpa blick och falla handlöst, att dessutom luta sig fram lite extra nästa gång Han kommer in i serveringen så att den spetsprydda behå du bär under den oformliga landstingsblusen ska synas.

Det gör jaget i Therese Bohmans nya roman Den andra kvinnan. Han är förstås redan gift. Och hon har ingenting utom sin timanställning i kantinen, sin trånga etta och en bultande längtan bort.

Så klart.

En kliché målad i neon, det vet både Therese Bohman och hennes huvudperson. Att våga ge sig hän det banala helt utan ironisk distans är själva kärnan i romanen som underligt nog utvecklar sig till en lika delar kulturkonservativ pamflettskrift och utvecklingsroman där vägen till växande går genom en nästan rituellt förutsägbart förnedrande kärlekshistoria. Och fogar samman dessa delar till en förbluffande välfungerande helhet.

Therese Bohman försvarar här samma konstsyn som hon många gånger gjort i sina artiklar - värdet av det goda och det sköna, motståndet mot det postmoderna nedmonterande av värdeskalan. Och hon gör det utifrån en klassanalys som är sällsynt i svenskt kulturliv, ställer längtan efter det vackra i relief till de slemmiga makaronerna som täpper till avloppet i storkökets vask, den sköna konsten som vägen till att våga drömma i ett liv som tycks förutbestämt att levas till slut i detta storkök.

"Har ni det vackert i sådant överflöd att ni måste slumma till det lite och gilla det fula", tänker hennes jag om sina medelklassiga klasskamrater på litteraturvetenskapen.

Ja. Troligen.

Vad som håller samman denna idé- och kärleksroman är Therese Bohmans flödande och vackra språkbehandling, och den konsekvens med vilken tematiken flödar genom både liv och tanke. Hela vägen helt på tvärs med sin samtid.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".