Filmavtalet förlängs - för sista gången?

2:45 min

I dagarna skrivs en ettårig förlängning av det kritiserade filmavtalet under. Och det trots att alla parter inte är med, efter att två tunga aktörer i svensk film i somras hoppade av.

Björn Rosengren, ordförande i avhoppade Film- och tv-producenterna, hade velat se en snabbare lösning som tar ett brett grepp om digitaliseringen av medierna.

- Man får ju fram en statsbudget på tre-fyra veckor så jag hade önskat att man hade satt press på politikerna och sagt okej, vi sätter igång en bred utredning om digitaliseringen. Och sedan förhandlar vi om hur går vi vidare, säger han.

Om du är som snittsvensken ser du två filmer i år. I så fall har du genom biobiljetten betalat minst en tjuga till ny svensk film.

Med andra ord, det finns ett stort intresse i filmbranschen att folk går på bio hellre än streamar. Samtidigt står biografen för en allt mindre del av det totala filmtittandet och en växande kör av kritiker tycker att ett 50 år gammalt finansieringsstystem är väl dammigt. Speciellt som varken de stora streamingtjänsterna eller teleoperatörerna bidrar.

Ingen av de två avhopparna - som förutom producenterna är de tre stora filmregionerna - bidrar med några avgörande pengar in i avtalet. Ändå tycker Björn Rosengren att det är märkligt att avtalet förlängs utan att till exempel kreatörerna är med. Men framför allt är han rädd för ett scenario har har sett många gånger tidigare:

- Det har blivit som en regel att vi bara förlänger. Sedan börjar vi att förhandla och sedan skriver vi på samma avtal igen, det är den ambitionen som många av parterna har.

En förlängning är nödvändig för branschens egen skull, det säger Bo-Erik Gyberg, filmrådgivare på kulturdepartementet.

- De som idag funderar på att investera och starta ett filmprojekt, de måste kunna veta: hur ser spelreglerna ut i början av 2016 när min film har premiär? Om vi inte har åtminstone en ettårig förlängning så utsätter vi branschen för en stor osäkerhet och det kommer med allt säkerhet att bromsa antalet filmer som produceras, säger han.

Kulturdepartementet gläntar nu på dörren till något annat än ett filmavtal. Röster på departementet talar om en avtalströtthet. Och med start i oktober har Bo-Erik Gyberg fått uppdraget att tillsammans med 40-50 personer från hela spektrat av filmvärlden tänka "nytt och fritt" och komma fram till vad en ny filmpolitik ska innehålla.

Uppdraget saknar enligt Gyberg ramar, på ett sätt man inte har jobbat förut.

- Jag tror att sannolikheten att man kan hitta en annan lösning än ett filmavtal är större än tidigare, men det är inte givet att man lyckas.