Två dagar, en natt av Bröderna Dardenne

2:39 min

I morgon fredag är det premiär för en ny film av ett av filmvärldens mest hårt arbetande syskonpar. Det handlar om de belgiska bröderna Dardenne. Deras socialrealistiska stil hyllas av kritiker och på festivaler världen runt - filmerna är bland andra Rosetta och Sonen. Deras senaste film heter Två dagar, en natt och Gunnar Bolin har sett den.

Jag inbillar mig att jag kan känna igen en film av bröderna Dardenne vid första rutan. Det är något med ljuset, det obönhörliga, bleka, flacka, okonstlade. Eller är det kanske den utstuderade vardagligheten, känslan av att de filmat ett skeende på gatan, plockat in några trötta men begåvade amatörer i rollerna och så-  skjut! Berätta din historia vi följer dig. Men självklart är det inte så enkelt, hur som helst så fungerar deras formel även på en av fransk films stora stjärnor Marion Cotillard som har  huvudrollen och då talar vi om att synas i varje ruta.

Hon spelar Sandra som varit sjukskriven på grund av psykiska problem - utbrändhet eller depression - hur som helst något som får henne att allt för ofta famla efter pillerkartan. Nu är hon åter på banan, men i filmens första scen får hon reda på att hon inte kan komma tillbaka till jobbet på solcellsfabriken. Där har de 18 arbetskamraterna just haft en omröstning om de vill ha tillbaka Sandra eller få en bonus på 1000 euro och möjlighet att jobba tre timmar övertid i veckan. Gissa utfallet.

Fattiga arbetare kan inte avstå bonusen och tvingas rösta bort Sandra som i sin tur inte kan bo kvar med man och två barn om hon inte har jobb. Men Sandra och hennes man får chefen att acceptera en ny omröstning på måndagen, eftersom en förman skrämt de anställda att rösta för bonusen.

Det blir de två dagarna från filmens titel, som Sandra har på sig att söka upp och övertala sina arbetskamrater att rösta för henne trots att de som hjärtskärande väl behöver sina bonusar.

Så blir filmen en bokstavlig roadtrip till de mest utsatta i arbetarklassens Europa, fast här handlar de ändå om de som har bostad och bil om de har jobb vill säga, för jobbet det kan ryckas undan på en sekund.

Det finns ett litet problem med manuset, det blir en aning tjatigt när en sökts upp och vi sätter oss i bilen och åker till nästa och sen jo jag förstår vart vi är på väg. Men ändå, slutet är suveränt och Dardennes djupa solidaritet med de mest utsatta får mina invändningar att blekna.  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista