Klas Isaksson släpper serieroman: "Teckningarna ersätter ett sound"

Ett mord. En psykos. En dubbel datorstöld i Spanien. Hindren och molnen har hopat sig, men nu kan Klas Isaksson från Den svenska björnstammen till slut ge ut sin första serieroman.

Den svenska björnstammen beskrivs ofta som ett popband från Norrköping. Det är inte sant. Rätt beskrivning är ett kreativt kollektiv från Norrköping. Utöver popmusiken har de sysslat med bildkonst, ljudinstallationer, film och textil.

Klas Isaksson heter en av medlemmarna. Han är i grunden graffitimålare och debuterar nu som serietecknare, med romanen "Evig lycka". Titeln känns igen från en Björnstammen-låt som släpptes i våras, men bokidén föddes redan för sex år sedan.

För Kulturnytt berättar Klas Isaksson om hur serieromanen växte fram.

Varför döpte du boken till ”Evig lycka”?

- Därför att jag kände ett släktskap mellan berättelsen och låten. För mig handlar låten om vad det innebär att älska.

Vilken var den största skillnaden mot att skriva en poplåt?

- Det är lite som att teckningarna ersätter ett sound. Sedan krävs det nog en annan tydlighet. Men båda finns ju där för att skapa ett inre rum.

Hur självbiografisk är romanen? Hur mycket är fria fantasier?

- Den är baserad på en text jag skrev under en psykos. Den texten var mitt sätt att försöka förklara vad jag var med om. När jag sen gjorde boken valde jag att tolka den fritt. De flesta scenerna har hänt, men det är rätt fria tolkningar för att boken inte skulle behöva bli 1000 sidor.

När var arbetet som tyngst? 

- När kroppen gav upp. Det är rätt tungt att teckna serier. Sen blev jag av med båda mina datorer i ett inbrott i Spanien och trodde för en stund att jag hade förlorat flera års arbete. Det var och en rätt mörk stund.

Vem är Björn från boken? Har han dött på riktigt?

- I den första texten fanns två personer till med, men jag kom till en punkt när jag valde att minska ner antalet karaktärer i boken. Så skapades Björn. En av de tre som utgjorde honom blev mördad. Det blev också startskottet för arbetet på boken. 

Vissa partier skriver du ut i dagboksliknande, löpande text. Varför?

- Boken har alltid bestått av tre delar. Det fanns en tecknad del som jag hade börjat rita innan jag gick in i psykosen. Dagboken hade jag redan och den sista delen är den jag skrev under de där dimmiga dygnen. Jag upplever att det händer något viktigt när den delen är i text.

Vem borde uppskatta att läsa ”Evig lycka”? Ser du en målgrupp?

- Maniska människor kanske kan få ut något extra av den. Sen är den kanske inte en bok som vänder sig till barn, precis...

Du avslutar serieromanen med en cliffhanger. Tycker du att boken har ett lyckligt slut?

- Det är nog inget lyckligt slut. Men det handlar ju om att släppa taget och att för första gången uppleva nuet. Det finns en hel del lycka i det. 

Hur känns det att boken faktiskt är färdig?
- Jag svävar på moln.

Kommer det någon mer serieroman från dig i framtiden, tror du?

- Det kommer nog fler. Men jag jobbar alltid med flera olika saker parallellt, så det kommer komma en massa andra saker först.

Hur hjälper Den svenska björnstammen dig att komma närmre evig lycka?

- Jag har inte lärt mig att leva utan att en pågående kreativ process, och Björnstammen hjälper mig att kunna må bra i den processen.  

Hur nära evig lycka är du just precis nu?
- Lika nära som en hund är nära att fånga sin svans.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista