Nordiska konstnärer mot frihandelsavtal

Nordiska konstnärer mot frihandelsavtal
2:44 min

Det kommande frihandelsavtalet mellan Europa och USA kan skada nordiskt kulturliv. Det hävdar över 90 000 nordiska kulturutövare i en gemensam skrivelse. 

Kulturutövarnas krav till handelskommissionären Cecilia Malmström är: Garantera att alla delar av kulturområdet hålls utanför förhandlingarna. 

Ulrica Källén Lörelius är verksamhetsledare på KLYS – en av intresseorganisationerna bakom kraven:

– Faran är, som vi ser det, en ännu större marginalisering av nordisk kultur.

Nyligen offentliggjordes riktlinjerna från ministerrådet till dem som förhandlar om frihandelsavtalet. Där står att varken kulturell eller språklig mångfald ska riskeras, inte heller möjligheterna att bedriva befintlig och framtida kulturpolitik.

Kort sagt det som brukar kallas det kulturella undantaget, som blev till förra året efter protester från flera länder bland annat Frankrike.

Men det räcker inte för att lugna nordiska kulturarbetare, vars intresseorganisationer i såväl Island, Norge, Danmark, Finland nu går ihop med svenska organisationen KLYS om en rad krav riktade till den nya handelskommissionären Cecilia Malmström.

Enligt Ulrica Källén Lörelius på KLYS är det otydligt vad undantaget gäller och hur pålitligt det är. Förra handelskommissionären har öppnat för att kulturen kan komma upp på bordet igen.

– USA har så pass offensiva intressen på det digitala området och vi tror att de kommer att fortsätta pressa EU att öppna upp framför allt den audiovisuella sektorn så vi tror inte allas att det här slaget är vunnet ännu. Så vi vill ha starkare utfästelser från TTIP-förhandlarna och Cecilia Malmström att några åtaganden inte kommer att göras.

Förhandlingarna går ut på att till 2015 få till världens största regionala frihandelsområde, med så få hinder för handel som möjligt. Eftersom en stor del av europeisk konst och kultur hålls uppe av statliga stöd, har kulturens roll i frihandelsavtalet varit omdebatterad.

Det som oroar är en liknande situation som i Korea, där frihandelsavtalet som trädde i kraft 2012 bland annat innebar att kvoterna för hur mycket koreansk film som ska visas har minskats. Samtidigt får amerikanska företag en större tillgång till den koreanska tv- och filmmarknaden.

– En stödordning som skulle kunna vara hotad är det svenska filmavtalet. Det är något som skulle kunna äventyras av liberaliseringar på det här området, säger Ulrica Källén Lörelius.

Men hon betonar att farhågorna är gissningar, eftersom det har varit tyst kring förhandlingarna och vilka frågor som ligger på bordet. Det viktiga för nordiska kulturutövare är att se till att ett frihandelsavtal inte heller drabbar branschen bakvägen.

– Man ska inte glömma att it-sektorn och upphovsrätten inte är exkluderade i frihandelsavtalet. Och det kan också leda till gränsdragningsproblem.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".