Kjell Westö

Anneli Dufva om Nordiska rådet pristagaren Kjell Westö

Anneli Dufva om Nordiska rådet-vinnaren Kjell Westö
2:55 min

Kulturredaktionens Anneli Dufva om Kjell Westö, vars roman "Hägring 38" tilldelades Nordiska rådets litteraturpris på onsdagskvällen. 

På onsdagskvällen var det priskalas när Nordiska rådets hade gala på Stockholms stadshus. Litteraturpriset gick till romanen "Hägring 38" av Kjell Westö - en av det svenskspråkiga Finlands främsta och mest uppskattade författare, som tidigare i år tog emot Sveriges Radios romanpris för samma bok. Helsingfors är en röd tråd genom hans författarskap, och så även i "Hägring 38", som utspelar sig på ett advokatkontor i den finska huvudstaden, år 1938.

Kulturredaktiones Anneli Dufva har följt Kjell Westös författarskap genom åren. Vem är han, Kjell Westö?

- Han är född 1961 och fick sitt genombrott med  ”Drakarna över Helsingfors” 1996– en generationsroman för täckjacksgenerationen , för förortsbarn med rockstjärnedrömmar, för hockeykillar och Nordenbor. För sådana som honom själv, helt enkelt. Men han hade innan dess skrivit både lyrik och noveller, arbetat som journalist

Och hur är han, som författare?

- Det man kan se i hans författarskap är att det alltid verkar handla om tid – han skriver med tiden, mot tiden, om tiden. Ofta är seendet  sett i backspegeln, allt är berättat i förhållande till ett nu som mest verkar fråga sig; var det bara såhär det blev?  Var det här allt jag blev?

- Vilket ger romanerna ett minnets skimmer, ett vemod, som jag skulle säga är en del av hans styrka som författare. Den andra kraften hans förmåga  att - enligt gammal god romantradition - väva ett helt mönster av sammanfogade öden. 

- Och både vemodet och viljan att förklara de skeenden som formar både ett land och dess folk, det utmärker även ”Hägring 38”, där den utspelar sig i Helsingfors på 30-talet.

- För han är också realist, hans kriver om klass och han rör sig mellan språken.  Han skriver journalistik på finska, romaner på svenska och menar att språk är broar och kommunikation, extra viktigt nu när även Finland internationaliseras.

- På ett ställe i romanen ”Gå inte ensam ut i natten” står det att utländska besökare i Finland kunde notera en nästan jungfrulig kvalitet hos finländarna, "en till enfald gränsande tro på det goda och pålitliga i människan". Och just det kan nog också sägas om författaren Westö. Hans sätt att se på människorna och deras förmåga till överlevnad i det tillfälligheternas spel som är livet bygger på en tilltro till människan som består - trots allt. Lika otrendigt i vår tid som de episka romanbyggen han ägnar sig åt…

Han låter väldigt tillgänglig? Allmängiltig?

- Ja, han skriver själv i förordet till novellsamlingen Lugna favoriter, att hans drivkraft är lusten att berätta en historia och att göra det så intensivt som han kan. Och det har han ju lyckats med!

Kulturnytt

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".