Kamel Daoud. Foto: AFP/TT
Kamel Daoud Foto: AFP foto / Bertrand Langlois

"Meursault, contre-enquête" av Kamel Daoud

Cecilia Blomberg har läst "Meursault, contre-enquête"
3:03 min

Den har fått Francois Mauriac-priset. Var kritikernas favorit till prestigefyllda Goncourtpriset. Ända dit nådde inte "Meursault, contre-enquête", men Kamel Daoud – författare och journalist från Oran – är nu ett hett namn i franska litterära samtal. I sin roman går han i dialog med en av litteraturens stora klassiker: Albert Camus "Främlingen", där huvudpersonen är en viss Meursault. Här tas berättelsen om igen - men ur ett helt annat perspektiv. Cecilia Blomberg har läst och funderat över hur en klassiker får ytterligare ett liv.

"Mamma dog i dag. Eller i går kanske, vet inte." så börjar Albert Camus "Främlingen" i Jan Stolpes översättning. En av de mest kända inledningarna i litteraturhistorien. "Meursault, contre enquête" börjar istället:  "Mamma lever fortfarande idag. Hon säger ingenting – men hon skulle kunna berätta en hel del."

Men det är inte hon, utan sonen Haroun som berättar historien. En vinalkis som tillbringar sin tid på en bar i Oran. Han berättar om sitt liv, om att vara lillebror till Araben. Han som aldrig ens fick ett namn i Camus bok, bara meningslöst sköts ihjäl på en sandstrand i Alger av en solyr fransman med namnet Meursault.

Parasiterande - skulle det kunna vara att gå i dialog med en av litteraturhistoriens verkliga kändisar. Men Kamel Daoud manövrerar väl. Blandar dikt och verklighet så djärvt att man till slut börjar tro att den där Meursault funnits på riktigt. Haroun är som en skev spegelbild av Meursault.

Lika mycket "Främling", han. Också med störda bindningar till modern, enformigt jobb i statlig administrationen, en antihjälte som hämnas utan mening i ett försök att upprätta sin egen,broderns och mammans heder.

I fonden passerar det koloniserade Algeriet, det blodiga befrielsekriget, och vardagen i vår egen tid där religionen intagit platsen som ny förtryckare. Inte ens lägenhetens väggar är tillräckligt tjocka för att stänga ute grannens enformiga malande ur Koranen.

Den koloniala blicken som också var Camus har diskuterats tidigare. Men här blir det något mer. Konflikten flyttas in i romangestalten Harouns huvud. Han reflekterar över det västerländska begreppet "arab". Vi kallar oss muslimer, säger han. 

Brodern Moussas liv tas om och om igen. Haroun går igenom händelseförloppet gång på gång. Mordet på stranden. Kroppen som aldrig hittas. Och hur Moussa tas av daga igen som namnlös litterär gestalt. Sen används av forskare. Författaren upphöjs till geni , men den mördade araben förblir namnlös.

Det handlar om att äga sin historia. Algeriets historia från 1830 och drygt 100 år framåt delas av såväl franska fattiga pieds noirs som av Algerierna själva. Meursault har fått berätta sin del och nu är det alltså Massous eller lillebror Harouns tur att ge sin version av händelseförloppet. En kontrollundersökning.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".